Lejonet från Norden, hindrar alla morden? En kriminologisk fallstudieanalys av Gustav Adolfs torg i Göteborg
Lejonet från Norden, hindrar alla morden? En kriminologisk fallstudieanalys av Gustav Adolfs torg i Göteborg
Gustav Adolfs torg är beläget mitt i centrala Göteborg, ett stenkast bort från flera viktiga knutpunkter och Sveriges mest välbesökta shoppingcenter. Hur kommer det sig att Gustav Adolfs torg, ett öppet torg med city-karaktär och en periodvis hög genomströmning av individer har en låg brottsförekomst? Vilka brottsförebyggande karaktäristiska har torget? Vilka lärdomar kan Gustav Adolfs torg bidra med till det brottspreventiva arbetet?
Vår masteruppsats är en fallstudieanalys av Gustav Adolfs torg och materialet består av primär- och sekundärkällor i form av både kvalitativ och kvantitativ data. Syftet med uppsatsen är att bidra till en ökad kunskap om hur ett systematiskt brottspreventivt arbete kan bedrivas i innerstadsmiljöer. Studien använder sig av ORCA-modellen som analytiskt verktyg, vilken identifierar mekanismer som påverkar brottsförekomsten samtidigt som den tydliggör platsförvaltarens roll och möjligheter att påverka platsens karaktäristiska som ett led i det brottspreventiva arbetet.
Genom att analysera Gustav Adolf torgs utformning, funktion samt fysiska och sociala miljö med hjälp av ORCA-modellen kan den låga brottsförekomsten på torget förklaras med en kombination av avsaknad av brottsattraherande element, det vill säga brottsobjekt och heta produkter, samt en låg nivå av informell social kontroll. Torgets fysiska design och användningsområde som transitzon kan dels förklara den låga nivån av informell social kontroll genom brist på sociala interaktioner, dels avsaknaden av brottsattraherande element.
Ett annat sätt att förklara den låga brottsförekomsten på Gustav Adolfs torg är att fokusera på och analysera platsanvändningen. Torget används nästan uteslutande som transitzon, där närvaron av individer på torget varierar i mängd under dygnet och individernas flyktiga närvaro leder även till att sociala interaktioner uteblir. Användningen av platsen blir således en mycket central del i brottsförekomsten på platsen – ett element som ORCA-modellen inte till fullo beaktar. Vi argumenterar för att användningsområdet är ett mycket centralt och viktigt element i förklaringen av brottsförekomsten på platsen. Därmed menar vi att det är nödvändigt att ORCA-modellen utvecklas och platsanvändningen uttryckligen inkorporeras i modellen, antingen som en enskild mekanism eller del av redan befintliga mekanismer och processer.
Att arbeta trygghetsskapande och brottsförebyggande är oerhört viktigt, där den upplevda känslan av otrygghet påverkar livsvillkoren för den enskilde. Inför riksdagsvalet 2022 debatteras frågan om lag och ordning flitigt, där partierna presenterar åtskilliga åtgärder för ett tryggare Sverige med mindre brottslighet, och ses av många väljare som en av de allra viktigaste politiska frågorna. Avslutningvis vill vi dock betona att det är viktigt att brottsförebyggande aktörer arbetar med ett större perspektiv om brott och trygghet. Det är viktigt att reflektera över vilket samhälle som formas och vilka signaler som sänds ut med brottspreventiva och trygghetsskapande åtgärder. En balans är nödvändig där olika intressen måste vägas mot varandra och alla måste ställa sig frågan – vilket samhälle vill vi leva i?
Läs gärna vår masteruppsats, den finns tillgänglig för nedladdning via GUPEA: https://hdl.handle.net/2077/72296
—
Vi som skrivit uppsatsen heter Lisa Granrud och Sofia Persson. I juni 2022 tog vi masterexamen i kriminologi vid Göteborgs Universitet. Vår förhoppning är att uppsatsen kommer utgöra ett rådgivande inspirationsmaterial och metodstöd för det brottspreventiva arbetet som bedrivs för ett tryggare och säkrare Sverige.
