Under vilka urbana förhållanden sker cannabislangning? – En fältstudie i Stockholm
Under vilka urbana förhållanden sker cannabislangning? – En fältstudie i Stockholm
Under vilka urbana förhållanden sker cannabislangning? Är ett examensarbete som ämnar att bidra till forskningen som en del av ett större projekt finansierat av Stockholms Regions sjukvårdsområde och genomförs av en interdisciplinär forskningsgrupp (KI, KTH, SU). Prof Vania Ceccato, Urbana och Regionala Studies leder projektet på KTH – Vid vilka omständigheter sker cannabisbruk och -langning? Region Stockholm, 2020-2021 | KTH.
Mitt mål är att undersöka de urbana förhållandena på platser där försäljning av cannabis har skett runtom i Stockholms län (se figur 1), med hjälp av polisens register över arresteringar till följd av misstanke om överlåtelse av cannabis under åren 2019-2020. Genom detta hoppas jag kunna identifiera och beskriva mönster i stadsmiljön för dessa platser, och besvara frågor såsom: Vilka karaktärsdrag kännetecknas de av? Vilka är deras främsta egenskaper som underlättar förekomsten av dessa typer av brott?
Figur 1: Studieområdet med punkterna jag besökt under fältarbetet utmarkerade.
Studien, som fortfarande är pågående och ännu oavslutad, utförs genom fältarbete där platserna från polisens register besöks och där jag använder mig av ett protokoll för att fylla i information om platsen i fråga. Informationen som fylls i berör olika aspekter av omgivningen, de yttre förhållandena och de egenskaper som stadsmiljön frambringar. Detta innefattar parametrar som bland annat, belysning, hur övervakad platsen uppfattas, är det mycket aktivitet med fotgängare och bilar, eller är den mer avskild? Är den nära en skola, kanske i en park eller vid ett skogsområde? Är busshållplatser, järnvägsstationer eller andra knutpunkter ofta lokaliserade i närheten? Hur ser möjligheterna ut för en förövare att gömma sig eller fly för att undvika att bli påkommen? Är platsen väl underhållen; finns det skräp, graffiti, vandalisering av egendom eller annan typ av synlig skadegörelse? Alla dessa faktorer grundar sig i teorier och principer inom situationell brottsprevention, såsom Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED), Routine Activity Theory och Crime Pattern Theory.
Hitintills, har fältarbetet varit en lärorik men också tidskrävande process. Det kräver både planering och långa transportsträckor, men jag har förmånen att ha tillgång till privat bil, vilket underlättar hela förfarandet, och som också var en nödvändighet med tanke på Covid-situationen. Eftersom projektet fortfarande är något av i sin vagga, så har analys av data och resultat ännu inte påbörjats, men något som kan sägas om de platser jag bevistat är att de ofta ligger i vanliga bostadsområden, men för det mesta något isolerat i folktomma områden där den naturliga övervakningen kan uppfattas som låg (se figur 2). Det har varit väldigt intressant att besöka dessa platser, och försöka sätta sig in i förövarens situation och dennes perspektiv för att förstå hur platsen ska undersökas samt vad jag ska titta efter. Jag ser nu fram emot fortsatt analys och hoppas kunna slutföra arbetet under början av sommaren, då det förhoppningsvis kommer finnas tillgängligt att läsa i sin helhet på DiVa.
Figur 2: Exempelbilder från platser där langning av cannabis har skett.
—
Jag heter Gabriel Gliori, och är en 24-årig student som just nu håller på att avsluta sin civilingenjörsutbildning inom samhällsbyggnad på KTH. Frågor inom trygghet och säkerhet är något som länge intresserat mig, därav gör jag sedan mars månad mitt examensarbete inom detta område med stöd av min handledare Prof. Vania Ceccato