Säker och Trygg Stad – Förutsättningar för ökad social hållbarhet och Agenda 2030

I en tid av skjutningar, bilbränder och en påtaglig otrygghet tar konferensen “Säker och Trygg Stad”, upp frågan kring hur vi har hamnat i denna situation och vad kan göras för att vända utvecklingen? Ett analysexempel från Sigtuna Kommun tittar på varför kommunen hade en så hög andel anmälda brott och otrygghet och visar på bristen på just situationell brottsprevention, där man började arbeta med att bl.a. minska antalet tillfällen till brott och minska vinsten för kriminella val.

I Sigtunas fall var bostadsområdena socioekonomiskt svaga, trångbodda, ofta dåligt förvaltade samt hade en hög andel anmälda brott. För att minimera risken för utanförskap och inflöde av kriminalitet började man se över hur bostadsområdena var planerade och byggda. Man använde handboken för brottsförebyggande och trygghetsskapande i bostadsområden, BoTryggt05. Dess innehåll förankrades hos kommunens politiker och stadsbyggnadskontoret 2015 för att göra det till en naturlig del av kommunens arbete. Huvudteman man har arbetat med sedan dess är: att minska antalet tillfällen till brott, hålla i åtanke att tillfället gör tjuven samt öka priset och minska vinsten för kriminella val. Rutinaktivitetsteorin hålls i åtanke under arbetets gång, där en motiverad förövare, en avsaknad av kapabla väktare och ett lämpligt objekt gör ett brott mer sannolikt. Vidare, i samband med exploatering av kommunal mark till nya bostadsområden sammankallas kommunens trygghetsenhet för att diskutera områdets förhållanden och hur trygghets- och säkerhetsperspektivet ser ut för just det området, då det ska beaktas under planeringsbeskedet. Trygghetsmätningar görs och rörelsemönster och flöden observeras för att notera människors närvaro. Bebyggelsetätheten påverkar vidare hur många människor som överhuvudtaget bor och är verksamma i ett område. Trångboddhet och socioekonomiska förhållanden i närliggande områden påverkar också nybyggda områden. En överblickbar utemiljö med tydlig orienterbarhet samt byggnadens övergripande utformning där man undviker dolda ytor och utformning av parkeringsplatser och garage är viktiga aspekter. Att åstadkomma en blandning av bostäder, arbetsplatser, service, kultur- och fritidsaktiviteter samt en passande fördelning så att uterum och trafikstråk används under en stor del av dygnet är målen. Sist men inte minst görs en seriositetskontroll genom trygghetsenheten för att minska risken att kommunen säljer mark till oseriösa aktörer genom en checklista med varningssignaler för oseriösa företag.