Trygghet på väg: Lärdomar från seminariet 4:e oktober 2019

Om vi vill ha ett mer hållbart samhälle måste kollektivtrafiken och resor med bussar och tåg göras attraktiva och uppfattas som säkra av alla grupper av resenärer. Detta Säkraplatser-seminarium handlade om trygghet i hela resans perspektiv, d.v.s säkerhet och trygghet från dörr till dörr.

På morgonen var fokus på sexuella trakasserier i kollektivtrafik både i Stockholm och internationellt. BRÅ presenterade en rapport från ett regeringsuppdrag om sexualbrottsutvecklingen. I detta beskrevs hur sammanslagningen av upplevda sexualbrott på allmänna kommunikationer enligt NTU åren 2005–2016 sammanföll ganska väl med resultatet från brottsstatistiken. I sammanslagningen var gärningsmannen i 99 % en man och offret i 94 % en kvinna. Offret var ofta yngre än gärningsmannen, och gärningsmannen upplevdes alkoholpåverkad i fyra av tio fall. BRÅ presenterade fyra förklaringar till varför så få av de som utsatts på allmänna kommunikationer polisanmälde, förklaringar som framkommit vid intervjuer med sexualbrottsutsatta i NTU: Negativ bild av utfallet, vinsten av anmälan väger ej upp nackdelarna, trauma och bristande förtroende för polisen.

Dr Miranda Hovart, docent på Middlesex Universitet, Storbritannien pratade om underrapportering av sexuella brott i transitmiljöer och exempel på olika praxis för prevention. Läs mer i rapporten: What works in reducing sexual harassment and sexual offences on public transport nationally and internationally.

Mer detaljer om morgons pass hittar du i sammanfattningen av dagen och i rapporten Trygghet i kollektivtrafiken i Stockholm i ett internationellt perspektiv: En handlingsplan mot sexuella trakasserier och brott i transitmiljöer.

Nuvarande praxis och framtida möjligheter

Eftermiddagens inlägg om Nattstopp för bussar i Kalmar kommun visade att små ändringar också kan vara bra, men även de måste underhållas. Nattstopp infördes på samtliga linjer i den stads- och landsbygdstrafik som Kalmar kommun stod för, och är i dag infört i hela Kalmar län. Ann-Sofie Lagercrantz, Strateg, social hållbarhet, Kalmar kommun, nämnde att polisens trygghetsmätningar kan ge mycket bättre data i dag, om kommunen är villig att betala för det. ”Nattstopp är en effektiv åtgärd för att förbättra likvärdigheten och tryggheten i kollektivtrafiken och bidrar till ökad social hållbarhet” säger Ann-Sofie Lagercrantz.

Amir Farihadi pratade om sina praktiska erfarenheter och de utmaningar som framkommit när man fokuserat på trygghet i hela resans perspektiv i Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning. Han har också nämnt sina goda erfarenheter med ”Skarpnäckslyftet”.

Charlotta Thodelius (Säkraplatser Väst) ledde en session om suicid prevention. Syftet med sessionen var att diskutera frågan om suicid och suicidprevention i kollektivtrafiken. Även om det är en mindre del av suiciden och suicidförsöken som sker i kollektivtrafiken, innebär dessa stora konsekvenser, både i relation till personligt lidande (suicidal individ, anhöriga, närvarande på platsen samt personal inom kollektivtrafiken) och på ett ekonomiskt plan (sjukskrivningar, kostnader för förseningar, osäkerhetsmoment i trafiken som kräver extra resurser etc.).

Vania Ceccatos presentation handlade om lärdomar med data från tunnelbana i Stockholm 2006-2009 och 2009-2019. Många stationer som har kroniska problem med brottsproblem vid stationerna speglar allmänna brott- och trygghetsproblem i bostadsområdet.  Detta 10 års perspektiv visade till sist att sociala störningar kvantitativt sett är ett större problem än egentliga brott och att det är viktigt att veta variationen av händelser över dygnet och veckan på olika platser för att genomföra effektiva insatser.

 

Slutsatser

Oberoende av om det är brott eller suicid i transitmiljöer är budskapet detsamma: Samarbete mellan flera samhällsaktörer är fundamentalt för att säkerställa säkerhet och främja trygghet. Vi har sett att sexuell viktimisering sker på tåg, buss eller under resan till/från dem, oberoende av var man är i världen. Hela resans perspektiv är viktigt när det handlar om säkerhet och trygghet. Det krävs en långsiktig satsning på samarbete mellan intressenter. Vi behöver lyfta fram exempel där det inte gick så bra, dvs, ”dåliga exempel” i den situationsbaserade brottspreventionen. Många var överens att det inte är bra om alla kända exempel är ”de goda”, då man kan lära sig lika mycket eller mer av de dåliga erfarenheterna. Slutligen har vi även diskuterat behovet av att utveckla kunskapsöverföringsmetoder från universitet till praktiken – genom kurser och skräddarsydda utbildningar för praktiker. Några påpekade att det nog behövs olika utbildningar för arkitekter/stadsplanerare, administratörer och operativ personal som jobbar med frågan i praktiken. Mer detaljer hittar du i sammanfattning av dagen