Trygghetsarbete i Skarpnäck: ’Skarpnäckslyftet’
Exempel på: BID + Nattvandring
År: 2009 – 2015
Plats: Skarpnäck, Stockholms län
Medverkande aktörer: Kommun, Polis, Bostadsbolag, Stiftelsen ’På rätt väg’
Bakgrund
Skarpnäck är en stadsdel söder om Stockholm med blandad bebyggelse i olika upplåtelseformer. Det bor drygt 50 000 personer i stadsdelen, och brottsligheten är generellt lite lägre än snittet i Stockholm (se figur 1.A). Skarpnäckslyftet hade som målsättning att öka känslan av trygghet för boende i området. Trygghetsundersökningar hade visat att en stor andel boende kände sig otrygga på kvällarna. Orsaken till otryggheten var främst skadegörelse och kriminalitet i området. En annan målsättning med projektet var att förbättra ungdomssituationen genom att verka stödjande för ungdomar och deras familjer.
Beskrivning
Inom Skarpnäckslyftet fanns olika arbetssätt där alla inblandade hade en gemensam arbetsplats – det offentliga rummet. Enligt Amir Farihadi, en drivande aktör i arbetet, kan projektet kallas för ett Business Improvement District – fast i Svensk form, och färgat av sin tid. Åtgärder i den fysiska miljön gjordes genom till exempel förbättrad belysning och upprustning av hyreshus och offentliga miljöer, där de boende var med i processen på olika sätt. Amir Farihadi betonar vikten av att inkludera lokala boende i trygghetsskapande åtgärder:” Vi hade några hyreshus med väldigt mycket skadegörelse och klotter – det var rena helvetet. Förslaget [från bostadsbolaget] var att utöka underhållet i trapphusen. Men vi försökte vända på det och anställa föräldrar från samma höghus som städare. Då blir det lite svårare att klottra och förstöra – för man visste vem det var som skulle städa, det var ju grannens mamma eller pappa.”
Andra trygghetsåtgärder i området var, till exempel, nattvandringar och polisiär närvaro på kvällar och nätter. Det skapades också ett system för vad som kallades för trygghetsvärdar – unga vuxna som agerar som polisvolontärer. Dessa åtgärder hade till syfte att dels öka tryggheten genom att synas i det offentliga rummet, dels att agera uppsökande för att identifiera problemområden och ungdomsproblematik. Man försökte skapa en blandning av trygghetsfrämjande aktörer i det offentliga rummet där myndigheter, vuxna och ungdomar engagerades i arbetet.
Utmaningar
- Skadegörelse, klotter, och nedskräpning var ett stort problem i starten av projektet.
- Kroniskt problem med stora grupper av ungdomar på offentliga platser, någonting andra delar av befolkningen såg som ett trygghetsproblem.
- Under projektets gång var det svårt att nå alla grupper i samhället (exempelvis boende och ungdomar av visst ursprung).
Resultat
- Skadegörelse och klotter har minskat i takt med projektets framgång (se figur 1.B)
- De boendes trygghet har ökat i Stadsdelen (se figur 1.C+1.D)
- Färre boende anser att dålig belysning och mörka platser i den offentliga miljön är ett problem (se figur 1.E)