Vad kan vi lära oss från Humlegårdens och Observatorielundens miljö och trygghet?

För några år sedan listade tidningen Metro i sin artikel Här är Stockholms farligaste parker (Frenker, 2011) Stockholms 14 farligaste parker. Två av parkerna i denna artikel var Observatorielunden och Humlegården och dessa valdes ut eftersom de delar många egenskaper. Båda parkerna ligger centralt i Stockholm, är äldre stadsparker med kulturhistorisk betydelse, har en bemannad parklek, offentlig toalett, café med uteservering, närhet till bibliotek (Kungliga biblioteket samt Stadsbiblioteket) och pågående upprustningsarbeten. Trots sina många gemensamma egenskaper finns det även skillnader, inte minst vad gäller parkernas design då Humlegården är en relativt plan park medan Observatorielunden är lokaliserad på Brunkebergsåsen och består av en nedre samt en övre del. Det är därför av intresse att jämföra hur den upplevda tryggheten hos parkernas användare skiljer sig åt samt Stockholmsstads trygghetsarbete. Lina Bergdahl, från Kandidatprogrammet med inriktning på stadsplanering, Kungliga Tekniska Högskolan, undersökte hur en parks utformning kan bidra till att skapa en park som upplevs som trygg av dess brukare. För att uppnå studiens syfte har följande frågor besvarats:

1. Hur förhåller sig utformningen av Humlegården och Observatorielunden till Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED)?
2. Hur trygga upplevs Humlegården och Observatorielunden av sina brukare? Vad upplevs som otryggt i parkerna i nuläget?
3. Hur arbetar Stockholmsstad för att göra Humlegården och Observatorielunden tryggare? Hur implementeras CPTED i trygghetsarbetet?

Metod

För att besvara del ett av frågeställningen kontrollerades de två parkerna mot en checklista bestående av fem av CPTED:s principer: territorialitet, åtkomstkontroll, bevakning, aktivitetsstöd samt management. Del två av frågeställningen besvarades med enkätundersökningar på plats i parkerna, vilket skedde under sena vardagseftermiddagar samt en söndagsförmiddag. Den sista delen av frågeställningen besvarades med hjälp av intervjuer med projektledaren för Observatorielundens pågående upprustningar samt närvarande landskapsarkitekter vid ett samråd i Humlegården. Notera att denna analys är en pilotstudie och ett större urval skulle behövas för att kunna säkerhetsställa resultaten.

Resultat

CPTED i parkerna

Gällande territorialiteten rådde det i Humlegården generellt en tydlig territoriell gräns med hjälp av skilda markmaterial medan entréerna hade varierande tydlighetsgrad och rumsbildningar. I Observatorielunden var den territoriella gränsen generellt svagare på grund av parkens höjdskillnader och svaga koppling till omgivande kvarter då parken främst möter deras baksidor. Entréerna blev tillföljd av detta även oftast otydliga. För åtkomstkontroll gällde att de allmänna toaletterna i båda parkerna placerats i parkens periferi och nära andra aktivitetscenter såsom en tunnelbaneuppgång, kiosker och ett övergångsställe. Angående bevakning så rådde det generellt en god insyn i Humlegården med undantag av Floras kulle samt ett antal buskage. Fem busshållplatser i parkens periferi skapar även en naturlig bevakning. I Observatorielunden är insynen generellt sämre tillföljd av höjdskillnaderna och den svaga kopplingen till omgivande kvarter. Undantaget utgörs av en sträcka längs Sveavägen där en tunnelbaneuppgång även skapar naturlig bevakning. Beträffande aktivitetsstöd så är aktivitetscenter i Humlegården främst centrerade till parkens periferi, vilket skapar en aktiv ytterkant som bidrar till interaktion med omgivande kvarter och naturlig bevakning. Gångnätverket täcker hela parken och ger tillgång till alla områden och ger således även alternativa färdvägar. Inga kartor finns dock i parken. I Observatorielunden är aktivitetscenter främst centrerade till den nedre delen av parken, vilket skapar en viss isolation i parkens övre del. Det finns även endast en väg upp till toppen från öster, vilket skapar en förväntad färdväg som är relativt smal och där bänkar måste passeras. Gångnätverket skapar även vissa isolerade platser i den övre delen, till exempel utsiktsplatsen Kentauren. Gällande management så har båda parkerna en välskött vegetation och inte mycket nedskräpning, det finns dock en kvarlämnade glasflaskor som ibland har krossats på Observatorielundens övre del. Båda parkerna har även problem med graffiti.

Platser markerade som otrygga eller extra trygga i enkäterna

Rött symboliserar platser markerade som otrygga av kvinnor och blått av män. Lila symboliserar platser markerade som extra trygga av kvinnor och orange av män.

I Humlegården är det främst den norra delen av parken som markerats som otrygg medan nära periferin och parkens centrum var de områden som främst markerades som extra trygga. I Observatorielunden var det istället parkens övre del som främst markerades som otrygg och den nedre delen som markerades som extra trygg. Kvinnor markerade även generellt större areor än män. I enkäten fick deltagarna även betygsätta ett antal aspekter av parken på en skala 1-10, där 10 alltid var det optimala betyget. Parkernas medelvärden redovisas i Tabell 1 och 2.

Humlegården upplevdes således båda attraktivare och tryggare än Observatorielunden men trots detta upplevdes de ändå ungefär lika trygga dagtid. Den upplevda tryggheten när det är mörkt ute sjönk dock kraftigt i båda parkerna och Observatorielunden upplevdes lite tryggare. Dagtid varierade trygghetsupplevelsen inte för män och kvinnor men när det är mörkt ute är kvinnors upplevda trygghet mycket sämre än männens.

På fråga 13 i enkäten kunde deltagarna ge egna förslag på vad som kan göras för att förbättra tryggheten i parken. 47,5 % av deltagarna i respektive park valde att fylla i förslag. Bland dessa förslag var utökad belysning den mest efterfrågade åtgärden. 30 % av förslagen efterfrågade detta i Humlegården och 25 % i Observatorielunden. Näst mest efterfrågat med 7,5 % i respektive park var patrullerande vakter, ofta kvälls- eller nattid.

Arbete med trygghet och CPTED i parkerna

Under intervjuerna framkom det att termen CPTED och dess principer inte är någonting som någon av de anställda känt igen. Däremot kan dess principer återfinnas i upprustningsprogrammen, även om termerna för det saknas. I båda parkerna skedde platsbesök samt inventeringar och medborgardialog har varit centralt i båda stadsdelarna. Medborgare kunde lämna synpunkter via olika forum online, mejl, samtal och brev. Ungdomar och barn har även varit involverade i programframtagandet i båda fallen. Den stora skillnaden är att en promenad anordnades i Observatorielunden samt djupare analyser av olika förhållanden och faktorer utfördes, tillexempel en upprättades en belysningsplan. Dessa skillnader kan även bero projektens storlek då Observatorielundens upprustning berör hela parken och inte endast en viss del som i Humlegården.

Förslag på åtgärder

Båda parkerna upplevdes trygga under dagtid men otryggare när det är mörkt ute. Belysning och säkerhetsvakter var de två mest efterfrågade trygghetsåtgärder och är därför någonting som skulle kunna utvecklas i båda parkerna. Under upprustningen i Observatorielunden har en belysningsplan för parken tagits fram, vilket även vore något som Humlegården skulle gynnas av då den fick det lägsta trygghetsbetyget i hela enkätundersökningen av kvinnor när det är mörkt ute. Någon form av patrullerande vakter under sena kvällar och nätter under exempelvis fred- och lördagar i parkerna skulle även kunna prövas. Ett alternativ vore anordnandet av en grannsamverkan bestående av människor boendes runtomkring parkerna som kan gå trygghetsvandringar under dessa tider. I Observatorielunden behöver territorialiteten stärkas, likt kopplingarna till omgivande kvarter. Även gångnätverket behöver ge utvidgas för att säkerhetsställa god tillgång och alternativa färdvägar i hela parken. Den pågående upprustningen behandlar dessa problematiska aspekter men det är även viktigt att se till att ett kontinuerligt trygghetsarbete sker efter upprustningen.

Lina Bergdahl är från kandidatprogrammet med inriktning på stadsplanering, Kungliga Tekniska Högskolan, om du vill kontakta Lina vänligen klicka här

Läs hela kandidatarbetet CPTED för en trygg park – en studie om betydelsen av den fysiska miljöns utformning i en park ur ett trygghetsperspektiv här