SÄKRAPLATSER i 2017s Råd för framtiden
Nätverket SÄKRAPLATSER deltog i Brottsförebyggande rådets årliga konferens, som i år hölls i Malmös nya kongresscentrum Malmö Live och som slog rekord i antal deltagare med 600 stycken yrkesverksamma inom brottsprevention och trygghetsfrämjande. Anna Lennartsson från ett av KTH:s masterprogram rapporterar om de två dagarna i Malmö. I det nationella brottsförebyggande programmet nämndes fysisk planering som en viktig faktor och att brottsförebyggande är något som behöver tas på större allvar i planprocessen.
Öppningsanförande
Konferensen inleddes med justitie- och migrationsminister Morgan Johansson som kommenterade det alldeles nyutkomna nationella brottsförebyggande programmet, Tillsammans mot brott. Detta ger ett förstärkt uppdrag till BRÅ och länsstyrelserna och syftar till en tätare samverkan dem emellan. Programmet står på två ben: Mål för arbetsprocessen, där regeringens representant betonade ökad kunskapsinhämtning och utvecklad samverkan mellan olika aktörer, samt mål för arbetets inriktning. Gällande det senare lyftes den lokala problembilden fram som det mest centrala och att i arbetet med den jobba utefter den så kallade brottstriangeln. När det kommer till den situationella brottspreventionen nämndes fysisk planering som en viktig faktor och att brottsförebyggande är något som behöver tas på större allvar i planprocessen.
Seminarium Från ord till handling i det brottsförebyggande arbetet
Ett av seminarierna som hölls handlade om att omsätta trygghets- och säkerhetsmål i praktiken och vikten av samverkan mellan exempelvis kommun, polis, näringsliv och andra lokala aktörer. Eva Helin, polisintendent i region Nord, och Malin Bergqvist, folkhälsosamordnare på Åre kommun, berättade om sin resa från ett Åre centrum där våldsbrotten nått rekordnivåer till ett samarbete mellan många inblandade aktörer i byn för att bryta trenden. Tyngdpunkten låg på svårigheterna att få alla att dra åt samma håll trots intressekonflikter och allt vad det innebär. Därefter tog Mats Burman, samordnare på
Länsstyrelsen i Norrbotten, och Mats Jakobsson, forskare på Luleå tekniska universitet, vid och visade på utvecklingen i ett antal glesbyggdskommuner i Västerbotten och Norrbotten och hur de jobbat evidensbaserat med sitt trygghets-, folkhälso- och brottsförebyggande arbete.
Områdesutveckling och samverkan i brottsförebyggande arbete
Dag två inleddes med ett panelsamtal med situationell brottsprevention i fokus. Representanter från fastighetsägarna i Gamlestaden i Göteborg, Örebro kommun, Kalmar City Samverkan AB, projektet Söderandan i Stockholm och ett forskningsprojekt på Malmö högskola medverkade med sina historier och erfarenheter av att utveckla platser till mer hållbara ur ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Det blev ett samtal om allt ifrån metoder som kartläggning, kunskapsutveckling och vikten av att samla ihop alla kommunens kompetenser i en och samma tratt (som i Kalmars Purple Flag-projekt), till konkreta åtgärder som platsupprustning, trygghetskontrollerade fastigheter och effekten av övervakningskameror.
Seminarium Communities that care
Under detta seminarium gjordes en grundlig genomgång av den amerikanska metoden Communities that care (CTC), som Malmö stad har implementerat i sitt brottsförebyggande arbete. CTC är ett styrsystem (eng. delivery system) som sätter barn och ungdomars uppväxtvillkor i fokus. Metoden beskrivs som en universell prevention och man riktar här arbetet mot alla barn och inte enbart riskgrupper. Särskilt betonades vikten av evidens, något som i tidigare projekt i kommunen saknats och därmed bidragit till en negativ utveckling i staden. CTC identifierar riskfaktorer och skyddsfaktorer och deras effekt på ett antal problemområden. Genom enkäter och andra undersökningar kartläggs vilka problem som är stora i respektive stadsdel och “medicin” i form av ett åtgärdsprogram som bevisat gett effekt på respektive problematik sätts in för att bryta negativa mönster.
Skjutningar och öppna drogmarknader – förebyggande insatser i amerikanska storstäder: fokus, prevention och förtroende
Som avslutning på konferensen höll David M. Kennedy från John Jay Collage of Criminal Justice i New York en uppskattad föreläsning om den strategi han och hans team skapat och som minskat antal skjutningar till hälften på flera håll. Föreläsningen handlade om den lilla del av befolkningen som står för den absoluta majoriteten av de allvarligaste brotten och om den dynamik i kriminella gäng som Kennedy menade måste förstås för att effektivt kunna dämpa det gängrelaterade våldet. I centrum var vikten av att kartlägga gängen för att därefter kunna kommunicera med de kriminella. Det viktigaste enligt Kennedys metod är att skapa “certainty” när det gäller konsekvenser för brotten som begås. De kriminella ska bli varskodda om när polisen riktar särskilt fokus på dem samtidigt som stöd och hjälp måste sättas in akut till de som behöver det, så att ett förtroende mellan samhället och de kriminella byggs upp. Föreläsningen väckte en hel del frågor om skillnader och likheter mellan svenska och amerikanska förhållanden, hur metoden rent juridiskt skulle kunna implementeras i Sverige och vikten av närvarande vuxna för att rädda barn och ungdomar på väg in i gängkriminalitet. Dessa frågor diskuterades sedan i ett panelsamtal med Malmös polismästare, trygghetssamordnare från Malmö Stad, representant från Fryshuset, forskare från Malmö högskola samt forsknings – och utredningsråd från BRÅ.
Anna Lennartsson
