Helsingborgs stads arbete med stadsdelsutveckling där invånarengagemang och trygghet står i fokus.
Helsingborgs stads arbete med stadsdelsutveckling där invånarengagemang och trygghet står i fokus
I Nordöstra delen av Helsingborg ligger bostadsområdet Drottninghög. Ett miljonprogramsområde vars problematik präglas av socioekonomiska utmaningar som eskalerat under många år. Drottninghög är av polisen ett utpekat särskilt utsatt område. Känslan av gemenskap är låg, den upplevda otryggheten har ökat i takt med att människorna på området har blivit allt mer segregerade. Risken för ett parallellsamhälle ökar i takt med att utanförskapen blir större och för staden och myndigheter blir möjligheterna till samverkan med invånarna svårare. Under hösten 2020 har vi arbetat med att implementera en evidensbaserad metod för stadsdelsutveckling som syftar till att skapa trygga bostadsområde genom att öka förtroendet mellan staden och invånare, förstärka engagemanget och gemenskapen i området och därmed minska brottsligheten och otryggheten. Genom att utgå ifrån CPTED (crime prevention through enviromental design) och med principen To – For – With arbetar vi aktivt med invånare från Drottninghög för att tillsammans identifiera de problem som finns på området och tillsammans hitta strategier och skapa handlingsplaner för att minska kriminaliteten/förekomsten av brott samt öka tryggheten.
Stadsdelen Drottninghög byggdes på slutet av 60-talet och är ett klassiskt exempel på ett miljonprogramsområde med strax över 1000 bostäder och ett stadsdelscentrum. I december 2012 godkändes planprogrammet för Drottninghögs utveckling, och sedan flera år tillbaka arbetar Helsingborgshem, stadens kommunala bostadsbolag tillsammans med Helsingborgs stad för att utveckla stadsdelen Drottninghög genom stadsförnyelseprojektet Drottning H som planeras pågå fram till 2035.
Trots det förändringsarbete som idag bedrivs på Drottninghög och den riktning som stadsdelen färdas mot, är stadsdelen fortfarande en av stadens mest socialt utsatta och ett av polisen utpekat utsatt område. Hög arbetslöshet, höga ohälsotal, låg utbildningsnivå, ekonomiskt resurssvaga hushåll och kortare medellivslängd är några av de attribut som präglar stadsdelen. Stadsdelen har också i perioder haft problematik med öppen drogförsäljning till och från vilket bidrar till stor otrygghet för stadsdelen.
Under 2020 har enheten för Trygghet och säkerhet arbetat med att implementera en evidensbaserad metod för stadsdelsutveckling tillsammans med deltagare från stadens förvaltningar och bolag. Deltagarna, 14 medarbetare har fått en utbildning i CPTED (crime prevention through enviromental design) generation 1, som syftar till att minska förekomsten av brott genom att bygga/förändra miljöer på ett sådant sätt att brott försvåras. Samt generation 2, som tar hänsyn till den sociala aspekten på brottsprevention. Metoden utgår ifrån arbete i fem steg: vision, problem identifiering, problem analysering, strategi samt utvärdering.
Filosofin bygger på tron att fungerande stadsdelar ges de bästa förutsättningarna för att utveckla och bygga morgondagens stad. Man menar att brottslighet bäst hanteras i det geografiska området/stadsdelen och att det görs bäst tillsammans med dem som bor i stadsdelen genom principen To – For – With. Arbetet utgår ifrån ett botten upp perspektiv och med strategin att arbeta så nära rötterna som möjligt. Det bygger också på att invånarna tillsammans får en förståelse och lär sig att använda de senaste metoderna för förebyggande av brottslighet.
Metoderna och verktygen för att kunna arbeta förebyggande kommer Drottninghögs engagerade invånare att få under våren när fas två av implementeringen sätter igång. Detta genom att få samma utbildning som stadens medarbetare. Målet är att få invånarna att i organiserad och strukturerad form med stöttning av stadsdelsutvecklare lära sig skapa säkra, trygga och hållbara platser på lång sikt.
Helsingborgs stad har även fått medel från Brå till att utvärdera implementeringen av denna metod. Tillsammans med utvalda Universitet, är syftet att följa upp och utvärdera arbetet för att ta reda på om metoden går att implementera i en svensk kontext, men även hur väl vi lyckas involvera och engagera invånare. Lärdomarna från implementeringen och utvärderingen kommer att ge konkreta verktyg och ett enhetligt sätt för staden att arbeta med stadsdelsutveckling för ett tydligt och hållbart invånarengagemang.
Metoden säkerställer att vi gör rätt saker och att vi blir en möjliggörare för hållbar statsutveckling med invånaren i fokus.
Skriven av:
Iman Abbas, vikarierande säkerhetssamordnare, enheten för Trygghet och säkerhet, Helsingborgs Stad
