En CCTV-baserad analys av urval från beskyddare som ingriper i interpersonella konflikter

En CCTV-baserad analys av urval från beskyddare som ingriper i interpersonella konflikter

Peter Ejbye-Ernst, Marie Rosenkrantz Lindegaard, Wim Bernasco  publicerades I European Journal of Criminology, https://doi.org/10.1177/1477370820960338

Beskyddarens roll som potentiellt försvar vid konflikter är dokumenterat viktig, men vi vet lite om beteendet kring vilka som en tredje-part väljer att konfrontera vid en konflikt. I denna studie, baserad på inspelningar från övervakningskameror i Amsterdam, undersöks profilen kring vem som beskyddaren väljer som antagonist och ingriper mot. Enligt studien ingriper beskyddaren oftare om antagonisten: (1) är ytterst aggressiv, (2) inte samtidigt blir konfronterad av andra beskyddare, (3) har samma sociala status, (4) är en man.

För att förstå vad som får en tredje-part att ingripa vid konflikt måste vi se hur de agerar i olika situationer. Enligt tidigare studier så ingriper någon i 90 % av fallen då en konflikt sker bland andra närvarande.  Ingripande vid dessa konflikter sker oftast efter ett antal avvägningar om beskyddarens förmåga att påverka situationen; påverka i den meningen att skydda ett offer från gärningsman. Personen i fråga ingriper dock utan vetskap om vem som är offer och förövare. I många av fallen anser föröveraren att de är dem som är offret, vilket ger beskyddaren ett ansvar att väga situationen efter sin egen uppfattning. Denna uppfattning av situationen kommer från de fyra ovan nämnda anledningarna till att en beskyddare väljer att ingripa.

I studien används inspelningar från 165 konflikter vilket alla ger en klar bild av konflikt och åtgärd av beskyddare. Genom att undersöka personers kroppsspråk (handrörelser, blockerande av förövare/offer etcetera) bedömer studien de som kan anses vara beskyddare i konflikter. Studiens resultat ger en statistisk grund för de fyra egenskaperna hos en antagonist genom att använda en villkorlig logitmodell. Denna regressionsmodell skattar sannolikheten att välja en specifik lösning baserat på rådande omständigheter. Resultaten visar igen att de fyra ovanstående egenskaperna har en statistisk signifikant påverkan på varför beskyddarna väljer att ingripa.

Slutligen diskuterar studien beskyddarens möjlighet att uppskatta situationen. De fyra egenskaperna ligger till grund för hur en beskyddare väljer att uppskatta situationen, men det krävs mer forskning kring specifika brott för att få en bättre helhetsbild av beskyddares benägenhet att agera. Uppskattningen som sker har en stor påverkan på hur konflikten utvecklas och bör därför ges mer plats i framtida forskning kring ämnet.

—

Sammanfattning av Oskar Müller

Oskar Müller är stadsplanerare och kursassistent i 2020s AURA Applied and Urban Regional Analysis på Urbana och regionala studier, på KTH.