Trygghet nedprioriteras om det inte får kraft av ekonomiska incitament

Social hållbarhet är något som har intresserat oss under hela vår studietid. Det blev därmed ett självklart val att vi ville skriva om social hållbarhet i vår kandidatuppsats. I februari var vi på en konferens som Region Östergötland arrangerade som handlade om inkluderande stadsplanering. På den konferensen föreläste Professor Vania Ceccato från KTH där hon utgick från hennes avhandling som handlade om trygga stadsmiljöer och brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Hon fick oss att få upp ögonen för trygghetsfrågor. Sociala värden, såsom upplevd trygghet, är svåra att beakta inom samhällsplaneringen då de är svåra att mäta. Vi såg att det fanns ett outforskat område inom trygghet som vi valde att ta oss an: upplevd trygghet. Trygghet är ett begrepp som baseras på subjektiva upplevelser vilket gör att det kan definieras olika. Forskning kopplat till trygghet har ofta ett fokus på ett reaktivt handlande, det vill säga att man sätter in åtgärder i efterhand i redan otrygga områden. Men om man skulle arbeta proaktivt med trygghet, det vill säga redan i ett tidigt skede av stadsbyggnadsprojekt, kan vi undvika redan från början att otrygga områden utvecklas.

Kandidatprogrammet i samhällsplanering vid Linköpings universitet är helt nytt och startades 2017. Det vi förstått i jämförelse med liknande program på andra universitet är att vårt program är mer samtida och har ett stort fokus på strategisk planering. Kommunikativ planeringsteori som ett ideal är något man vill sträva efter i planeringen, därmed är proaktivt handlande något vi anser väsentligt för hållbar samhällsplanering.

Vi identifierade tidigt i förarbetet inför vår kandidatuppsats att samverkan var en av nycklarna till att arbeta med mjuka värden inom planering. Vårt metodval för uppsatsen var en intervjustudie där vi intervjuade fem olika aktörer (arkitekt, planarkitekt, trygghetssamordnare, byggherre och fastighetsägare) som skulle kunna involveras i samverkan i arbetet med trygghet. Hade de olika aktörerna vi intervjuade samma uppfattning om begreppet trygghet? Höll de med om hur begreppet skulle arbetas med i planeringen? Detta var frågor vi ställde under intervjuerna för att identifiera möjliga brister och luckor i arbetet för tryggare samhällen. För att analysera intervjuerna använde vi oss av tematisk analys som metod och de temana vi kom fram till presenteras i denna mindmap:

Tema 1 är det första temat som vi identifierat utifrån hur intervjupersonerna beskriver hur de arbetar med trygghet. Alla aktörer ser att en stor del av att arbeta med trygghet syns i den fysiska utformningen och aktörerna uppfattar begreppet trygghet på liknande sätt, då de beskriver att det är en självklart att man vill ha trygga samhällen. Utmaningen är dock  arbetet för att nå trygga samhällen och tema 2 identifierar den utmaningen. Det är temat som vi identifierat utifrån vad aktörerna nämnt om förutsättningarna för att kunna arbeta med trygghet i praktiken. Den förutsättning som vi identifierat påverkar arbetet med trygghet mest var det ekonomiska perspektivet.

Ekonomisk tillväxt får ett stort fokus inom svensk planering vilket bidrar till att sociala värden nedprioriteras. För att vi ska utveckla hållbara städer fungerar det inte att enbart ha ekonomisk tillväxt som fokus. Efter våra intervjuer för kandidatuppsatsen blev det bekräftat att samverkansformer behövs för att trygghet ska kunna arbetas med i ett naturligt sammanhang i både privat och offentlig sektor. Ekonomiska incitament är ett sätt för trygghet att få en likvärdig plats med ekonomiska aspekter i planeringen. Ett ekonomiskt incitament förklarar vinsten av att satsa på trygghet och social hållbarhet i ekonomiska termer i stadsbyggnadsprojekt.

I framtiden tror vi att samverkansprojekt kan vara lösningen till att sociala värden beaktas i planeringen i kombination med att dessa värden får kraft med ekonomiska incitament. På detta sätt blir trygghet och säkerhet naturliga perspektiv som alltid kommer att involveras i planeringen. Detta leder tillslut till hållbara städer och områden.

—

Linda Högbacka 24 år, Johanna Sandelowsky 22 år

Hej, vi heter Linda Högbacka och Johanna Sandelowsky och läser sista terminen på kandidatprogrammet i samhällsplanering vid Linköpings universitet. Vårterminen 2020 har vi skrivit vår kandidatuppsats om hur trygghet i planeringen beaktas i praktiken.