Rädslans komplexitet

Nätverket Säkraplatser arbetar exempelvis med hur rädsla och andra former av oro kan vara förknippade med brott och platser där de skapas. Varför är detta viktigt? Det är viktigt eftersom rädsla har en negativ inverkan på människors liv på många sätt; den genererar mentala och fysiska barriärer mellan individer och grupper i samhället och det har också en negativ inverkan på en rad frågor från folkhälsan till bostadsmarknaderna.

Rädsla anses normalt inte som en konventionell säkerhetsfråga. En orsak till denna försummelse är att polisen, liksom de som ägnar sin tid åt att förebygga brott, ofta arbetar reaktivt, vilket kräver att ett brott begås innan åtgärder kan vidtas. Ett annat problem är att låg upplevd säkerhet kan utlösas av trauman från tidigare utsatthet för brott, men det är inte dess enda källa. Vi har länge vetat att rädsla och allmän oro kan få näring från faktorer på olika nivåer, några utlöses av hot (verkliga eller inbillade) långt från den lokala miljön eller enskilda liv.

Betyder det att vi inte bör ta rädsla på allvar? Nej, tvärtom! Vi tror att vi måste undersöka den mångfacetterade karaktär av rädsla innan problemet kan lösas lokalt. Om rädslan är en återspegling av vardagliga livserfarenheter, vilka är dessa erfarenheter i olika delar av staden? Vems rädsla?