Skadegörelsens geografi – en analys av den spatiala distributionen av skadegörelse och förslag på preventiva åtgärder i Nyköping

Skadegörelse har ökat med 30 % i Sverige sedan slutet av 80-talet och fenomenet har kommit att bli ett stort problem i vissa städer. Skadegörelse åsamkar samhället ekonomisk förlust, men det påverkar också – enligt kriminologiska teorier – människors upplevelse av trygghet, vilket i sin tur kan få negativa effekter på människors hälsa och livskvalité.

Det övergripande målet med detta projekt är att studera den spatiala distributionen av skadegörelse i Nyköping för att sedan – utifrån resultatet – att närmre studera ett område eller stadsdel som har relativt stor koncentration av skadegörelse. I detta område kommer också en plats väljas ut för att studera mer platsspecifika faktorer bakom skadegörelsen.

Syftet med ovanstående mål är att generera kunskapsbaserat underlag för åtgärdsförslag på situationella preventiva åtgärder på den utvalda platsen. För ändamålet har data inhämtats från polisen rörande polisanmälningar om skadegörelse över Nyköpings centralort året 2018. Denna data har interpolerats enligt rutinen för enkel kärndensitet (single kernel density) i programmet CrimeStat IV. Resultatet har sedan visualiserats i Q-GIS – ett geografiskt informationssystemsprogram.

Resultatet visade på att tre områden uppvisade koncentrationer av skadegörelse – centrumkärnan samt bostadsområdena Stenkulla och Brandkärr. Det sistnämnda – ett miljonprogramsområde – valdes ut för en närmare analys.

Utifrån det teoretiska ramverket som teorin om social desorganisering tillhandahåller, så valdes följande variabler ut för att studera kontexten: åldersstruktur, boendestabilitet, trångboddhet, andel arbetslösa, andel som uppbär försörjningsstöd och etnisk heterogenitet. De analyserade variablerna gav vid handen att Brandkärr är ett socialt desorganiserat område, vilket i sin tur indikerar att kapaciteten att utöva social kontroll är lägre – en förståelse som togs med vidare in i studien av platsen.

För att studera den spatiala distributionen av skadegörelse i bostadsområdet inhämtades data från polisen rörande polisanmäld skadegörelse. Resultatet visualiserades på en karta över området, där en prick motsvarar ett brott. Resultatet visade på ett generellt mönster: all skadegörelse, bortsett från något enstaka undantag, var lokaliserad i eller invid hyresfastigheter. Bostadsrätts- och egna hemhus var relativt förskonade.

Som studieobjekt för platsanalysen valdes Brandkärrsskolan. Rutinaktivitetsteorins brottstriangel och första generationens CPTED utgjorde analysverktyg. Information om platsens användande inhämtades från skolans personal. Det visade sig att barn och ungdomar vistas på skolans område – i synnerhet då skolan är stängd, under kvällar och nätter, helger och lov. Skolan har ingen annan verksamhet i lokalerna än den som bedriv under skoltid, ca 07.00-16.30. Skadegörelsen som skolan utsatts för har tilldragit sig utanför skoltid. Platsbesöket visade på att det utöver frånvaron av kontroll i kraft av kapabla väktare på själva platsen vid tiderna för skadegörelsen, så är också förutsättningarna för att omgivande bebyggelse och boende ska kunna utöva kontroll dåliga. Skolan och en intilliggande förskola avskärmar rastgården och delar som vetter in mot den från omgivning. Insyn och därmed möjliggörandet av kontroll från omgivande bostadshus begränsas kraftigt av att fönster inte vetter mot skolgården; skog och träd skymmer sikten; fastigheter med fönster som vetter mot skolan ligger alldeles för långt bort.

Resultatet av platsbesöket – samt indikationen på att området har en svag förmåga att utöva kontroll – ledde till att förslaget att skolan eller kommunen ombesörjer att verksamheter, som bedrivs av aktörer som utöver sin verksamhetskompetens också är kapabla väktare, inryms i skolans lokaler utanför skoltid.

För mer information, kontakta Robert Nilsson, robenil005@hotmail.com.