Ett bibliotek är en plats tillgänglig för alla. På ett bibliotek ska besökare oberoende socioekonomisk bakgrund ha möjligheten att ta del av litteratur och tjänster såsom datorer, skrivare och internet. Det är en plats där det inte finns någon typ av hierarki, dominans eller maktpositioner. Bibliotek kan alltså ses som neutral mark. Tyvärr medför detta att denna neutrala plats missbrukas. Bibliotekarier rapporterar om hur de känner sig otrygga på sin arbetsplats, hur de utsätts för bland annat trakasserier, hotfulla och aggressiva besökare. Numera har de blivit vanligt att skadegörelse av bibliotekets egendom samt alkohol- och narkotikarelaterade händelser sker på bibliotek. Dessa brott och ordningsstörningar har dock påvisats vara relaterade till hur den fysiska designen inuti biblioteket är utformat. Teorier enligt Criminal Prevention Enivronmental Design (CPTED) och strategier för situationell brottsprevention menar att dessa brott och ordningsstörningar kan reduceras med hjälp av fysisk design. Men hur är biblioteken i Stockholm utformade? Har dessa brottsförebyggande principer tagits i åtanke? Är brottsförebyggande design något vi ser mer av vid renoveringar av bibliotek?

I detta kandidatexamensarbete genomfördes en studie på fem folkbibliotek i Stockholmsregionen, där bibliotekens omgivning och deras inre fysiska miljö undersöktes. Studien utfördes genom att besöka biblioteken där en besiktning utfördes med hjälp av ett protokoll skapat utifrån teoretiska principer om situationell brottsprevention och Crime Prevention through Environmental Design (CPTED). Syftet med studien är att bedöma om, och hur biblioteken anpassats och följer principerna för brottsförebyggande design enligt CPTED.

Biblioteken är belägna i olika kommuner i utkanten av Stockholms innerstad med olika socioekonomiska förutsättningar. Anledningen till att dessa fem bibliotek valdes var för att få en så stor variation i renoveringsgraden av biblioteken som möjligt, men även för att få en tillräckligt stor geografisk spridning mellan biblioteken. Detta var i syfte att säkerhetsställa att biblioteken inte delar samma utmaningar som kan komma med geografiskt läge, socioekonomiska förutsättningar och politiska beslut. I studien uteslöts dessa yttre faktorer att för att undvika stigmatisering samt att inte framställa ett bibliotek som sämre än ett annat. Biblioteken nämndes därför som bibliotek A, B, C, D och E sorterat i ordning baserat på tidpunkt och renoveringsgrad. Bibliotek A är nyligen renoverat och är kvar i sin befintliga lokal, bibliotek B är renoverat för cirka tre år sedan och har bytt lokal, bibliotek C renoverades för cirka tio år sedan och har bytt lokal, bibliotek D har bara gjort små ändringar i den befintliga lokalen, medan bibliotek E inte har renoverats alls.

Frågorna i protokollet skapades i syfte att se hur designen inuti biblioteken var i linje med brottsförebyggande egenskaper enligt CPTED och situationell brottsprevention. Sammanställningen av resultaten från varje protokoll kommer på så sätt att visa till vilken grad biblioteken stämmer överens med dessa brottsförebyggande egenskaper. Frågorna togs fram genom att kombinera tillämpningar av situationella brottsförebyggande åtgärder på bibliotek och CPTED-principerna med bibliotekets inre miljöer. Alltså betraktades varje inre miljö i biblioteken och frågorna skapades utifrån vilka principer eller strategier som kunde tillämpas i varje område. En utmaning jag stötte på var att kategorisera frågorna då vissa frågor kunde överlappar med fler CPTED-principer.