Vi fick möjligheten att göra den här processutvärderingen genom att Linnéuniversitetet ingick i ett projekt tillsammans med Sölvesborgs kommun för att göra en utvärdering av deras enhet för brottsförebyggande arbete som går under namnet Rådet för trygghet, säkerhet och folkhälsa (TSF-rådet). I samråd med vår kursansvariga lärare och senare handledare beslutade vi att ingå i projektet och använda det som grund för vår kandidatuppsats. För oss blev det en möjlighet att undersöka ett redan funnet intresse i brottsförebyggande arbete på lokal nivå och dessutom få ökad kunskap för landsbygdskriminologi som inte varit lika mycket på tapeten inom brottsförebyggande arbete.

Valet av genomförandet av en processutvärdering öppnade upp för att förstå hur TSF-rådets framväxt blev aktuell, hur samverkansarbete blev en viktig grund i detta och vilka krav och förväntningar som fanns internt och externt i rådet. I processutvärderingen försökte vi även förstå hur TSF-rådet påverkades av att Sölvesborg är en landsbygdskommun. Utvärderingen gav oss svar på hur brottsförebyggande åtgärder har genomförts, om syftet med dem uppfyllts och vad som ytterligare krävdes för att utveckla dem. Vi valde att göra detta genom intervjuer med dem som arbetar TSF-rådet, lokala politiker samt externa aktörer som kan ha haft en betydande roll för rådet. Detta kompletterades med en analys av kommunala dokument för att få en djupare förståelse för underliggande drivkrafter bakom rådet.

Sölvesborgs kommun har arbetat fram brottsförebyggande arbete genom att formulera riktlinjer för lägesbildsarbete av brottsligheten i kommunen, implementering av trygghetsvärdar samt utveckling samverkansarbete. Intervjuerna som genomfördes i processutvärderingen visade att både anställda inom TSF-rådet och olika samverkansaktörer har en uppfattning om att ökad vuxennärvaro i offentliga rum är ett sätt att implementera brottsförebyggande arbete i praktiken, varför trygghetsvärdar tillsattes. Att Sölvesborgs kommun är en landsbygdskommun och att “alla känner alla” beskrevs i intervjuerna som en förutsättning för ett förbättrat samverkansarbete. Det framkom en övertygelse i processutvärderingen att samverkan och förstärkt kommunikation behövdes för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Att rådet även involverade medborgare genom en dialog med dem, ansågs brottsförebyggande och trygghetsskapande kunna förstärkas.

Processutvärderingen mynnade ut i en rekommendation om att det framöver förs en diskussion i TSF-rådet och Sölvesborgs kommun kring vad trygghetsskapande respektive brottsförebyggande insatser i praktiken är då dessa begrepp ofta går in i varandra. Begreppet brottsförebyggande är idag svårt att avgränsa och tenderar att syfta på brottsbekämpande insatser. Brottsförebyggande rådets dokument som är till för att stötta upp kommuner är inte helt enkla att applicera eftersom de bland annat förutsätter att kommuner kan genomföra en komplex analys av orsakerna bakom brottslighet. Det kan därför tänkas skapa en ovisshet kring hur det brottsförebyggande arbetet kommer att se ut idag och längre fram. Detta blir intressant i en landsbygdskommun som oftare har sämre förutsättningar i form av färre resurser jämfört med större kommuner. I ljuset av detta hoppas vi att vårt examensarbete bidrar med ett ökat kunskapsläge för kommuner när de utformar interventioner för
brottsförebyggande arbete.

Läs hela uppsatsen här.