Trygga Trappan – En prisbelönt modell som skapar tryggare bostadsmiljöer
I november tilldelades priset “Framsteget” av Stockholms stad – en utmärkelse som lyfter fram innovativa och nytänkande metoder, arbetssätt och lösningar. Årets vinnare blev Trygga Trappan Stockholmsmodellen, en strategi för att förebygga oönskat uppehåll och brottslighet i trappuppgångar och gemensamma utrymmen i fastigheter. Modellen har utvecklats i samarbete mellan bostadsbolagen Stockholmshem och Svenska Bostäder, Polisen och Fastighetsägarföreningen i Skärholmen. Nyckelpersonerna bakom modellen är Maria Deronius (tidigare säkerhetschef på Stockholmshem, nu på Castellum) och Krister Bergh (tidigare säkerhetsstrateg på Svenska Bostäder, nu på Humana). I intervjun nedan delar de med sig av modellens bakgrund, framgångsfaktorer, uppnådda resultat, framtida utveckling och värdefulla råd för implementering.
Kan ni kort beskriva vad Trygga Trappan Stockholmsmodellen är och hur metoden har utvecklats?
Trygga Trappan Stockholmsmodellen är en metod som syftar till att öka tryggheten i trappuppgångar och i allmänna utrymmen. Metoden vilar på ”tre ben” brottsförebyggande, brottsbeivrande och för att motverka nyrekrytering av barn och unga. Metoden avser att förebygga och motverka oönskad vistelse och brottslighet och innebär ett nära samarbete mellan fastighetsägare och polis.
Fastighetsägaren upprättar en stående åtalsanmälan för de specifika fastigheter som ingår/omfattas av samarbetet, detta ger polisen befogenhet att omedelbart bötfälla personer för olaga intrång om inte andra grövre brott aktualiseras på platsen.
Stockholmsmodellen är en vidareutveckling av den ursprungliga Trygga Trappan-metoden som togs fram i Malmö. Vår modell ”Stockholmsmodellen”, inkluderar installation av portabla sensorer som mäter avvikelser från normala rörelsemönster inom fastigheterna exempel på detta är så kallat ”trapphushäng” men kan även omfatta störningar eller lagring av ex.vis droger och vapen.
Sensorerna registrerar alltså närvaro som avviker från det normala utan att påverka de boendes vardagliga rörelser. Insamlad data, som är helt GDPR-säker, sammanställs och kommuniceras till polisen. Detta möjliggör i sin tur mer nyanserade och därmed mer träffsäkra insatser för att öka tryggheten och tränga bort brottsligheten. Metoden har också gett polisen underlag som har lett till upptäckt och av narkotika- och vapengömmor, vilket bidrar till ökad trygghet och minskat inflytande från gängkriminalitet i utsatta områden.
Forskningsrapporten från Urban Utveckling, finansierad av Brottsförebyggande rådet (BRÅ), visar också att Stockholmsmodellen varit effektiv i att lokalisera kriminogena miljöer inom bostadsbolagens bestånd
En framgångsfaktor för metoden har varit enkelheten i genomförandet och de löpande avstämningarna mellan involverade parter. Detta har underlättat samarbetet mellan fastighetsägare och polis, vilket har varit avgörande för metodens effektivitet.
Sammanfattningsvis är Trygga Trappan Stockholmsmodellen en innovativ metod som kombinerar tekniska lösningar, juridiska verktyg och samverkan mellan fastighetsägare och polis för att skapa tryggare boendemiljöer i flera stadsdelar i Stockholm.
Vilka var de bakomliggande faktorerna till att projektet startades?
I ett samhälle där den organiserade brottsligheten växer och unga rekryteras in i kriminella kretsar, behövde vi nya lösningar för att bryta den negativa utvecklingen som följde när polisen ökade trycket och kontrollen på offentlig plats, spillde problemen in i bostadsområdenas fastigheter.
Analysen gav också att traditionella metoder som kameraövervakning inte räckte till eller fungerade och vi behövde därför ”tänka nytt”. Det är också en fördel att de som är problemen inte riktigt vet vad vi har för verktyg, det skapar ett försprång att jobba utifrån. Trygga Trappan – är en modern metod som kombinerar brottsförebyggande arbete med teknik och insatser för att upptäcka brott som annars förblivit oupptäckta eller oanmälda, tanken är även att försvåra nyrekrytering till kriminella gäng, något som vanligen inte anmäls av allmänhet till myndighet.
Vilka är de mest innovativa aspekterna av Trygga Trappan som skiljer den från traditionella brottsförebyggande metoder?
- Kombinationen av teknik kombinerad med AI
- Aktiv samverkan som klarar av att hantera större geografiska områden än traditionellt varit möjligt
- Att hela gruppen varit villiga att avstå sin egen prioritet till förmån för polisens behov och önskemål, för att i förlängningen nå samhällsnytta och genom det egen nytta.
- Resursbesparingen för polismyndigheten är tydlig och det gör i sin tur att de enklare kan rikta resurserna dit de önskar och gör bäst nytta samt nyttja färre resurser än vad som är fallet med andra metoder som myndigheten nyttjar.
Vilka nyckelfaktorer anser ni vara avgörande för att Trygga Trappan-modellen ska vara effektiv, och kan ni ge konkreta exempel på framgångsrika resultat som har uppnåtts i praktiken?
Polisen måste vara med i arbetet, det går INTE ersätta med vaktbolag som inte har samma rättsliga förutsättningar.
- Samarbetet måste vara; prestigelöst, generöst från alla parter, ha förståelse för vikten av helhetssyn samt vara aktivt och löpande.
- Man får INTE se metoden som ett projekt, detta är ett arbetssätt som ska löpa över tid. Man ska hinna återta och bibehålla lugn i området som omfattas.
Vad ser ni som de viktigaste nästa stegen för att vidareutveckla och sprida Trygga Trappan-metoden till fler områden i Sverige?
Det finns både nationellt och internationellt intresse av metoden. Det är många som sliter med denna problematik och vill påbörja ett motsvarande arbete, det gör att om/när metoden marknadsförs så sprider den sig själv. Med det sagt så måste dock analys och strategi för arbetet finnas på plats innan det operativa arbetet påbörjas.
Vilka råd skulle ni ge till fastighetsägare och brottsförebyggande aktörer som vill implementera Trygga Trappan, och vad anser ni vara de största utmaningarna i detta arbete? Hur kan de övervinnas?
Gör analysen och kom överens med polisen utifrån deras lägesbild och behov, säkerställ att tekniken håller hög kvalitet och att den går att lita på, det är avgörande för polisens förtroende och träffsäkerhet.
De största utmaningarna ligger i att många vill hoppa över grundarbetet av analys och samråd för att komma igång snabbt, vilket är förståeligt men direkt skadligt för förtroendet mellan samarbetsparterna. Återkommande möten för att diskutera och justera utifrån lägesbild måste också få ta tid i vardagen och inte ses som ett nödvändigt ont utan en möjlighet att fördjupa samarbete och förtroende.
Många vänder sig också till oss med frågor då vi besitter djuplodande strategisk kompetens och erfarenhet samt har förutsättningar att bistå och hjälpa andra att komma igång med metoden.
Maria är certifierad säkerhetschef och Säkerhetsskyddschef med bakgrund från privata säkerhetssektorn och Stockholms allmännytta. Lång erfarenhet av både strategiskt och operativt säkerhetsarbete inom offentlig sektor, initiativtagare till Trygga Trappan Stockholmsmodellen med ett brett kontaktnät samt mentor till flera framgångsrika säkerhetschefer runt om i landet.
Krister är certifierad säkerhetschef och Säkerhetsskyddschef med bakgrund från Försvaret och Stockholms allmännytta. Initiativtagare till Trygga Trappan Stockholmsmodellen med ett brett kontaktnät med lång erfarenhet av både strategiskt och operativt säkerhetsarbete i större organisationer.
