Säkerhet i urbana miljöer – ett fastighetsägaransvar eller ett kommunalt ansvar?
Trygghetsaspekten bortprioriteras ofta i planerings- och byggstadiet då det kostar mycket pengar. Trygghet är dock något som borde få kosta pengar, både i nutid och i det initiala steget av utformningen av ett område. Detta då det påverkar individers vardagliga liv och annars ger inskränkning på den demokratiska rättigheten att kunna vistas i offentliga miljöer utan att behöva känna sig otrygg. Vad är då viktigast? Den enskildas integritet eller en säker miljö att vistas i?
Studieobjektet, Ekensbergskajen
Ekensbergskajen utvecklades enligt Stockholms översiktsplan “promenadstaden” och byggdes klart 2019 med 411 lägenheter, förskolor och verksamhetslokaler. Tanken med projektet var att skapa innerstadsliknande förhållanden där man kunde knyta an till stadens kollektivtrafik på vattnet med hjälp av en brygga. Detta är något som dock aldrig genomfördes. Ekensbergskajen är ett intressant studieområde då det ligger nära Liljeholmen vilket är en av de platser som Stockholm Stad anser sticka ut vad gäller brottslighet, ordningsstörningar och upplevd otrygghet i stadsdelen Hägersten-Älvsjö. Utöver detta ligger området direkt placerat under en av Stockholms mest trafikerade leder (E4/E20), avskilt från andra områden med dålig anknytning till kollektivtrafiken. Detaljplanen för Ekensbergskajen antogs 2013 innan det fanns lagkrav för kommuner att ta fram en lägesbild för kriminalitet och brottsnivå. Därmed hade inte trygghetsaspekten så stort intresse vid byggnationen vilket öppnade upp möjligheter för att undersöka hur CPTED-principen, undermedvetet, använts när man planerat området samt att se vilka framgångsfaktorer metoden kan ha.
Figur 1: Karta över området under planeringsprocessen
Undersökningen
Det finns mycket att säga enligt CPTED metoden när det gäller Ekensbergskajen såsom att naturlig övervakning förekommer men att den skulle kunna förbättras genom öppna trappuppgångar och bättre belysning. Man skulle dessutom kunna påstå att de semi-privata ytorna fungerar i ett område som Ekensbergskajen som saknar rörelse under flertalet av dygnets timmar men att det inte kan ses som en generell lösning för andra områden med merrörelse. En blandning av privat och offentlig mark skulle kunna förbättra både säkerhet och trivsel. Detaljplanen ämnade till att skapa innerstadsliknande förhållanden vilket kan anses som tveksamt om det uppfyllts eller inte. Bostadspriserna och miljön känns som innerstaden, men aktivitetsfrämjandet saknas till fullo där inslag av verksamheter eller andra kulturfrämjande sysselsättningar skulle gynna området. Det som dock var mest uppseendeväckande var skillnaden mellan marken ägd av fastighetsägarna och marken ägd av kommunen samt hur denna har tagits i anspråk med avseendet trygghet. Inom fastighetsägarnas mark känns tryggheten säkrad trots avsaknad av naturlig övervakning i form av rörelse. Detta vägs upp av utformningen av kvarteren och hur fönster samt balkonger är placerade. Även underhållet av området utmärker sig i positiv bemärkning från andra områden i Stockholm. Ekensbergskajen har tydliga gränser där fastighetsägarnas mark tar slut och där kommunens mark tar vid. Detta märks inte minst där avsaknaden av belysning är ett faktum utanför områdets gränser och där klotter och nedskräpning finns i flertal.
Positiva aspekter
Gatustrukturen (allmän och privat gata)
Tydlig skillnad på privat/offentlig mark
Blipp/portkod
Bra placering av balkonger & fönster (naturlig övervakning)
Väl omhändertaget
Genomtänkta placeringar av offentliga medel, såsom bänkar
Negativa aspekter
Öppen innergård (tillgänglig för allmänheten)
Folktomt område
Dålig belysning
Dålig förbindelse till området (kollektivtrafik, städning, belysning)
Tydlig skillnad på fastighetsägarnas mark och angränsande mark
Avsaknad av aktiviteter & verksamheter
Sammanfattningsvis är Ekensbergskajen en fungerande och trygg miljö enligt CPTED-principen men behöver ytterligare förbättringar, särskilt för att skapa trygga förbindelser mellan områden. Ett stärkt samarbete mellan kommun och fastighetsägare är avgörande för framtida säkerhet och trivsel i urbana miljöer – inte bara i Ekensbergskajen.
Mitt namn är Frida Höse och jag går mitt sista år på mastern ”Sustainable Urban Planning and Design” på KTH där jag valt att lägga stort fokus på säkerhet och segregation. Jag har en bakgrund inom fastighetsbranschen med inriktning affärsutveckling och förvaltning. Till våren ska jag skriva min masteruppsats och längtar därefter till att ge mig ut i arbetslivet för att kunna bidra till trygga och integrerade samhällen.