Krävs trygghetshöjande åtgärder? En fallstudie om unga kvinnors upplevda trygghet i Örebro stadspark
Figur 1: The magic forest i Örebro stadspark under vintertid, ett exempel på CPTED. Projektet innefattar en ljusshow som enligt observationer skapar attraktion och trygghet i parken under dygnets mörka timmar.
Syftet med uppsatsen var att undersöka möjliga faktorer i den fysiska miljön som påverkar unga kvinnor mellan 20-24 års upplevda otrygghet och känsla av oro inför att utsättas för sexualbrott i grönområden. Örebro stadspark användes som fallstudie för att skapa en generell bild och kan tänkas innehålla faktorer som återspeglas i liknande fysiska miljöer. Uppsatsens mål var att skapa en förståelse för hur relationen mellan idén om trygghet och faktisk känsla av trygghet i Örebro stadspark ser ut för målgruppen. Vi genomförde en enkät där vi lät 14 personer tillhörande målgruppen svara på ett antal frågor relaterade till ämnet och platsen. Enkäten undersökte frågor om tidigare erfarenheter av brott och upplevd oro. Det som främst var intressant i resultaten var att en majoritet av kvinnorna kände oro för att vistas i parken särskilt under kvälls- och nattetid, även om många av de svarande inte hade blivit utsatta för brott i parken. Dessutom uppgav majoriteten av kvinnorna att känslan av otrygghet och/eller oro inför att vistas i Örebro stadspark på grund av att de skulle kunna utsättas för ett sexualbrott gett ett flertal konsekvenser för hur/när de vistas i parken.
Enkäten kompleterades även med observationer i stadsparken. Observationerna utfördes enligt MacCallum et al. (2019) metod i boken Doing Research in Urban and Regional Planning, och gav en förståelse för de fysiska miljöaspekterna, såsom belysning, siktlinjer och områdets allmänna underhåll. Sambandet mellan den fysiska miljön och känslan av otrygghet, samt oron inför att utsättas för sexualbrott, analyserades sedan i relation till rutinaktivitetsteorin. Vi presenterade sedan förslag på trygghetshöjande åtgärder baserat på Crime prevention through environmental design (CPTED). Vi har lärt oss att den upplevda tryggheten inte alltid speglar den faktiska risken för brott. Faktorer som dålig belysning och skymd sikt kan kraftigt påverka känslan av otrygghet. Trygghetshöjande åtgärder som förbättrad belysning och tydligare siktlinjer kan göra parken mer inbjudande och säker för unga kvinnor.
Vi heter Alva Andersson och Stina Kahnberg och är utbildade samhällsplanerare och kulturgeografer vid Örebro universitet som för närvarande studerar masterprogrammet Sustainable urban planning and design på KTH. Vi har ett gemensamt intresse för social hållbarhet, bland annat kopplat till genus inom tidsgeografi.
