Görandet av den trygga staden
En ny lagstiftning trädde i kraft den 1 juli 2023. Lagen (2023:196) riktar sig mot Sveriges 290 kommuner och deras ansvar för brottsförebyggande arbete. Denna lag har en direkt påverkan på kommuners samhällsbyggnadsförvaltnings görande av den trygga staden.
När det gäller kommunens görande i frågor som berör det brottsförebyggande arbete men även inkludering av ett strategiskt genus-och jämställdhetsperspektiv inom ramen för det brottsförebyggande arbete finns det begränsat vetenskapligt underlag. I ljuset av kvinnors starkare upplevelse av otrygghet i det offentliga rummet, särskilt under vissa tider på dygnet och året, är det av yttersta vikt att bedriva forskning på detta område. Brottsförebyggande åtgärder inkluderar sällan marginaliserade grupper, vilket skapar en bristande täckning av behoven hos dessa specifika samhällssegment. Hemlösa och personer med beroendeproblematik, som befinner sig direkt påverkade i det offentliga rummet, lider särskilt av samhällets stigmatisering av dem som avvikande. Därmed framstår en systematisk och inkluderande strategi inom brottsförebyggande som nödvändig för att adressera dessa frågor på ett effektivt och rättvist sätt.
Studiens två huvudfrågor är: I. Hur arbetar samhällsbyggnadsförvaltningen i Stockholm enligt den nya lagstiftningen för att minska brottslighet och öka trygghet genom den fysiska miljön? II. Hur inkluderar samhällsbyggnadsförvaltningen i Stockholm ett genus- och jämställdhetsperspektiv samt tar hänsyn till marginaliserade grupper inom ramen för det kommunala brottsförebyggande arbetet?
Studien grundar sig på sex intervjuer med tjänstepersoner från fem kommuner inom Stockholms län: Haninge, Järfälla, Sollentuna, Stockholms stad och Södertälje.
I min studie utforskar jag brottsförebyggande åtgärder såsom CPTED och Eyes on the Street. En kritisk analys genomsyrar studien, där aspekter som institutionalism, de tre ansiktena av makt, spårbudenheter och intersektionalitet beaktas.
Resultaten indikerar på att majoriteten av kommunerna använder sig av CPTED och/eller Eyes on the Street. Det finns även brister i det intersektionella brottsförebyggande arbetet och i den kritiska dialogen bland tjänstepersonerna. Resultatet visar även att den lagstiftningen verkar inte ännu ha en större påverkan på kommunernas brottsförebyggande arbete.
Uppsatslänk här!
Mitt namn är Meryam Al-Qaysi och jag är nyexad samhällsplanerare med en kriminologisk profil från Stockholms universitet. Jag har ambitionen att kombinera stadsplanering och kriminologi för att kunna bidra till ett mer social hållbart samhälle.
