Tankar om ASC 2023 – Annual Meeting

Att få möjlighet att delta i American Society of Criminology Annual Meeting var en berikande upplevelse, särskilt som deltagare för första gången. Den livfulla atmosfären erbjöd intellektuellt utbyte och nätverksmöjligheter. Att presentera min forskning möjliggjorde värdefull feedback och insiktsfulla diskussioner med andra forskare. Det varierade utbudet av sessioner som täckte olika aspekter av kriminologi gav en omfattande överblick över aktuella forskningstrender och metoder. Den inkluderande miljön och samarbetsandan främjade uppbyggandet av professionella kontakter. Sammantaget visade ASC Annual Meeting sig vara en givande plattform både för att presentera mitt arbete och för att få insyn i den allra senaste forskningen inom kriminologi, vilket lämnade mig ivrig att delta i framtida konferenser.

Vad är en stadsdel? En genomgång av kriminologisk litteratur, 2010-2020

Tyler Stephen Mierzwa, John Eck, Shannon Linning, Jeremy Cheung, Ajima Olaghere

(Forskningen är ännu inte publicerad)

Vid det årliga mötet för American Society of Criminology var en av presentationerna som stack ut en översikt av Tyler Mierzwa, med vägledning av John Eck och Shannon Linning, som fördjupade sig i det komplexa konceptet om stadsdelar. Denna insiktsfulla diskussion ledde till en djupare reflektion över den grundläggande frågan: Vad är en stadsdel? Detta är den första översikten gjord för detta begrepp, ur ett kriminologiskt perspektiv. Det är viktigt att notera att definitionen av en stadsdel ofta är subjektiv och kan variera beroende på kulturella, sociala och disciplinära perspektiv. Begreppet stadsdel är dynamiskt och kan utvecklas över tid på grund av förändringar i demografi, stadsutveckling och samhällsdynamik. Exempel på stadsdelsindelningar inkluderar folkräkningstrakter, folkräkningsblock (DeSO), stadsdelskluster, kvartergrupper, spridningsområden, postnummer, län, rutceller och stadsdistrikt.

Cannabisforskning: Kriminologi, Etik och Evidens

Johannes Wheeldon, Jon Heidt

Sverige har behållit en sträng inställning mot rekreationellt bruk av cannabis. Användning och innehav av cannabis för personligt bruk är olagligt, och det finns strikta lagar och påföljder för detta. I vårt arbete inom cannabisforskning (Ceccato et al., 2023) fann vi en presentation om cannabisforskning som undersökte den historiska uppfattningen om cannabisanvändning och dess påstådda kopplingar till brott och missbruk, och försökte adressera relaterade problem som vi stötte på under vår forskning. Wheeldon och Heidt (2023) kritiserade tidigare forskningsmetoder och belyste problem som definitoriska utmaningar, metodologiska brister och etiska frågor påverkade av regeringens perspektiv. Samtidigt som man erkände samtida trender av avkriminalisering och legalisering, väckte presentationen frågor om giltigheten av tidigare varningar och antydde att de kanske används som rättfärdiganden för statliga interventioner, särskilt med påverkan på marginaliserade samhällen. Presentationen gick in på fem huvudbekymmer inom cannabisforskning – finansiering, design, data, policyimplikationer och forskningsbegränsningar – och kopplade explicit forskningsetik till etablerandet av en trovärdig evidensgrund.

Referenser

Ceccato, V., Ioannidis, I., & Magnusson, M.-M. (2023). Searching for Situational Patterns in Cannabis Dealing, Possession and Use in a Scandinavian Context. International Criminology. https://doi.org/10.1007/s43576-023-00095-0

Wheeldon, J., & Heidt, J. (2023). Cannabis, research ethics, and a duty of care. Research Ethics, 19(3), 250-287. https://doi.org/10.1177/17470161231164530

Text skriven av Ioannis Ioannidis