Brottsförebyggande i detaljplaneringen – En analys av detaljplanering utifrån CPTED:s olika principer
Syftet har varit att undersöka detaljplanering utifrån ett brottsförebyggande perspektiv. Detta har gjorts genom att analysera detaljplanernas planbeskrivningar och undersöka andelen detaljplaner som lyfter aspekter som kan kopplas till de olika principerna inom CPTED. De principer som använts är territorialitet, tillträdeskontroll, naturlig övervakning, image och aktivitetsstöd. Försvårande av brottsgenomförande har undantagits då det är på en mer praktisk nivå än detaljplanering. Denna kan även ses som ett komplement till de övriga principerna som också indirekt syftar till att försvåra brottsförebyggande. Urvalet av detaljplaner består av de som antagits under åren 2020-2022 och även vunnit laga kraft i Uppsala kommun vilket totalt består av 35 stycken. Enklare detaljplaner för upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser eller del av detaljplan för att ersättas av vägplan från Trafikverket har undantagits. En kvalitativ genomläsning av planbeskrivningarna har gjorts tillsammans med en kompletterande granskning genom sökningar i dokumenten utifrån ett antal nyckelord som är sammankopplade med principerna.
Resultatet är att det är vanligast att planbeskrivningarna innehåller aspekter som kan kopplas till principen aktivitetsstöd. Till detta hör exempelvis resonemang om att detaljplanen ska bidra med fler boende/användare/besökare som använder platsen. Fler funktioner ska bidra till ökat stadsliv och åtgärder görs för att binda ihop olika områden och underlätta orienterbarheten i och genom området. Näst högst andel av planbeskrivningarna hade aspekter som kan kopplas till principen image. Här beskrivs ofta att den aktuella platsen exempelvis ska utvecklas till att ha hög arkitektonisk kvalité, bidra med förbättrat underhåll och på andra sätt bidra till attraktivare områden. En något lägre andel av planbeskrivningarna innehåller aspekter som berör naturlig övervakning. Det lyfts fram bland annat fram aspekter om siktlinjer, överblickbarhet, utsikter, uppsikt över områden och att fler människor på platsen innebär ökade möjligheter till en övervakning eller kontroll av platsen. Tillträdeskontroll och territorialitet förekom i lägst utsträckning i de undersökta detaljplanerna. Här beskrevs aspekter som placering av byggnader och entréer mot gatan och olika avskärmningar för att skapa privata gårdar. Det fanns också detaljplaner som av olika anledningar behövde begränsa tillträdesmöjligheten för allmänheten. Gällande territorialitet så förekom det också exempel på aspekter om att bidra till en uppdelning mellan privat och allmän plats och tydliga gränser mellan dessa.
Slutsatsen är att nästan alla detaljplaner lyfter aspekter som åtminstone berör någon av principerna inom CPTED, främst aktivitetsstöd, image och naturlig övervakning. Att vissa principer återfinns i fler detaljplaner än andra kan tolkas utifrån att det finns nära kopplingar mellan dessa och samtidens samhällsplaneringsideal. Exempel på detta är att uppnå stadsmässighet, blandade funktioner och levande stadsmiljöer med mötesplatser som bidra till fler besökare. Samtidigt är en annan vanlig process att försöka hantera socialt utsatta områden med att just utveckla den fysiska miljön för att uppnå trevligare och attraktiva områden.
Andree Dage
Masterutbildad samhällsplanerare och statsvetare från Uppsala universitet som arbetar med detaljplanering inom kommunal sektor. Läst kursen säkerhet och trygghet i praktiken för att det är en intressant och mycket aktuell samhällsfråga om den geografiska och fysiska miljöns påverkan på säkerhet och trygghet. Det finns även en förhoppning om att kunna utveckla detta i det praktiska detaljplanearbetet.
