‘Min plats’ – metod för barnets delaktighet i stadsutveckling
‘Min plats’ - metod för barnets delaktighet i stadsutveckling
Generellt finns det en brist på kvalitativ data om barns användning av den byggda miljön, vilket kan leda till att barns behov inte tillgodoses i planeringen. Detta är en problematik som är aktuell även för stadsbyggnadskontoret i Malmö, så under våren 2022 skrevs vår masteruppsats på KTH i samarbete med dem för för att utveckla en delaktighetsmetod med barn som ger dem möjlighet att dela sina erfarenheter och behov kopplat till den byggda miljön. Under hösten 2022 fortsatte metodutvecklingen med SBK i Malmö, och då var det stor fokus på att testa metoden med fler barngrupper. Från början var tanken att ta fram en metod för att planerare ska kunna integrera barns kunskap i planeringsprocesserna men under arbetets gång har metoden utökats och gjorts mer generell och passar nu att använda både i den befintliga staden och när man planerar nya områden.
Metoden går ut på att pedagogen och barnen undersöker närmiljön, sammanställer resultatet och slutligen formar ett Malmöinitiativ (medborgarförslag) eller lämnar in synpunkter/felanmälan till kommunen. Med hjälp av några enkla övningar som läraren genomför tillsammans med klassen väcks barnens tankar om viktiga platser, hur man rör sig mellan dem och vad som är värdefulla miljöer för dem. Metoden har får namnet ’Min plats’ som ska representera barnets plats i området (på en mindre skala) och barnets plats i samhället (på en större skala) då barnen genom att göra övningarna lär sig om befintliga kanaler för medborgarinflytande. Barnkonventionen, som varit svensk lag sedan 2020, säger att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Metoden är ett sätt att möjliggöra för barn och vara delaktiga i den lokala områdesutvecklingen.
Min plats’ består av tre övningar; mentala kartor, diskussion och gåtur – som sedan ska bli ett underlag för att sedan forma ett Malmöiniativ – ett medborgarförslag eller lämna in synpunkter/felanmälan till kommunen. I idealfallet utförs metoden med en grupp om cirka 10 deltagare tillsammans med en pedagog. Anpassningar kan behöva göras utifrån barnens ålder och gruppens storlek. Exempelvis kan alla i klassen individuellt rita sin mentala karta samtidigt, för att sedan delas upp i mindre grupper vid diskussioner. Efter att material samlats in från övningarna reflekterar gruppen tillsammans kring hur stadsmiljön upplevs och sammanställer resultatet.
En fritidsgrupp har diskussioner kring sina mentala kartor med en utskriven karta över Jägersro, Malmö.
En klass i årskurs 1 gör en gåtur i Klagshamn, Malmö.
Under 2022 har vi testat metoden tillsammans med nio olika barngrupper, mellan årskurs 1-8, och dessa skolor har valts ut utifrån pågående planuppdrag som SBK har i dessa områden. De största lärdomar som vi tar med oss från metodtestningarna är att det är pedagogerna som känner barnen bäst och har vana av att presentera inför barnen, därför är det bra att de leder övningarna. Men det krävs stort engagemang från pedagogerna för att detta ska bli så bra som möjligt. Pedagoger är inte experter inom metoden och därför är det viktigt att ha introduktionsmöte och avstämningar med dem.
Mer information: https://malmo.se/minplats
Här kan ni läsa masteruppsatsen: https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1683644
Just nu finns det ett instruktionsblad till ‘Min plats’ som man kan ta del av om man är intresserad av att göra metoden. Stadsbyggnadskontoret i Malmö kommer fortsätta med metodutvecklingen och syftet är att instruktionerna ska tillgängliggöras under året så fler kan använda metoden. Vill du redan nu ta del av instruktionsbladet kan du kontakta Steffanie Esse och Kajsa Lawaczeck Körner på Malmö stad.
