Kollektivtrafiken ska vara en trygg och säker plats både för resenärer och de som arbetar i kollektivtrafiken därför arbetar många regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) aktivt med dessa frågor. RKM:erna är mer kända under varumärken som SL, Västtrafik, Östgötatrafiken etc.

Grunden för trygghetsarbetet i kollektivtrafiken bygger på samarbete, mellan RKM, trafikföretag, kommuner, Trafikverket, polis, Länsstyrelse m.m. Förutsättningarna och problemställningarna skiljer sig över landet, men mycket är ändå lika, varför det finns stor potential att lära av varandra. RKM jobbar med ett brett spektrum av åtgärder för att öka tryggheten i kollektivtrafiken. Några exempel är:

• Kamerabevakning, där bl.a. Stockholm ligger i framkant och utvecklar nya lösningar
• Samverkan med lokala föreningar och ungdomar för att få lugn och trygghet i kollektivtrafiken, framgångsrika projekt t.ex. i Gävleborg
• Etablerad platssamverkan med många lokala aktörer exempelvis i Örebro
• Utbildning och förutsättningar för personal att bidra till trygga miljöer
• Information och kontaktvägar för resenärer som känner sig otrygga i trafiken

Inom Svensk Kollektivtrafik, som är en bransch- och intresseorganisation för RKM och Länstrafikbolag drivs ett nätverk för trygghet och säkerhet där medlemmarna kan dela erfarenheter, lära av varandra, skaffa ny kunskap och utveckla sitt arbete. Detta är ett värdefullt forum som driver trygghetsarbetet framåt.

Man har även genom branschgemensamma kvalitets- och attitydundersökningen Kollektivtrafikbarometern ett nationellt kunskapsunderlag om trygghet i kollektivtrafiken. Under många år har en generell fråga om huruvida det känns tryggt att resa med kollektivtrafiken ställts, och under pandemin togs ett särskilt frågepaket om trygghet fram. Under pandemin dominerade av förklarliga skäl oron för att smittas tillsammans med risk för förseningar. Oron för att smittas har klingat av i takt med pandemin och risk för förseningar ligger kvar ensam i topp med över 50 procent som anger den anledningen till otrygghet. Oro för att utsättas för brott och stökiga och bråkiga personer ligger stabilt kring vardera 30 procent. För att bättre förstå problematiken bakom förseningssvaren så lanserades under slutet av 2022 kompletterande frågor. De första resultaten för oktober visar att risken att komma för sent till jobb och skola med fast starttid samt att det skapar stress och obehag är de största konsekvenserna vid försenade eller inställda avgångar. Många anger även att konsekvenserna kanske inte är så stora men att det skapar irritation. Otryggheten i situationen beror på ett flertal faktorer där tidigare dåliga erfarenheter och bristande ersättningstrafik och information är viktiga delar. Att inte ha alternativ för att genomföra resan och att det får stora konsekvenser för ärendet med resan bidrar också i hög grad till otryggheten. Utvecklingen kring de kompletterande frågorna kommer att följas och djupare analyser kommer att göras framöver när mer data finns.

Trygghet är både komplext och subjektivt, varför det är viktigt att förstå de olika orsakerna till otrygghet samt i vilka situationer och miljöer otrygghet uppstår och ur olika resenärers perspektiv. Ett brett angreppssätt är nödvändigt samt samarbete mellan berörda aktörer. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna spelar en nyckelroll för en trygg kollektivtrafik och många driver ett ambitiöst arbete kring detta.