Gentrifiering är en komplex process
Idag är det dyrt att bo i storstäder och det blir dyrare. Medelklassen och lägre socioekonomiska grupper har inte råd att bo kvar längre. Det är en bristande bostadsmarknaden som inte ger möjligheten till unga att skaffa ett eget boende. Detta påverkas bland annat av att bostadsområden idag gentrifieras. Gentrifiering påverkar olika dimensioner av människors livskvalite inkluderat trygghetsaspekten.
När jag började min utbildning på Kungliga Tekniska Högskolan 2020 såg jag dokumentären Push där man får följa Leila Farha som är FN:s rapportör för bostadsfrågor runt om i hela världen. I dokumentären träffar hon människor som har blivit bortträngda från sina hem eftersom de inte har möjligheten och råd att bo kvar på grund av finansiella intressen. Denna utveckling främjas av internationella kapitalfonder som ser bostäder som en vara för den individuella konsumptionen. Bostäder ses som ett medel av välstånd som kan generera kapital, eftersom bostäder ökar mer eller mindre i värde.
Dokumentären öppnade öpp mina ögon för gentrifiering och hur detta påverkar städer och bostadsområden. I Stockholm brukar man säga att Södermalm är gentrifierat, att Södermalm inte alls är som det var förrt. Detta säger man även om andra områden. I min masteruppsats undersöker jag tre områden som idag anses vara gentrifierade av en sociolog vid namn Jonas Lindström. Tre av dessa områden är Bagarmossen, Aspudden och Midsommarkransen. Gentrifiering är inget nytt fenomen det myntades på 1960-talet av sociologen Ruth Glass när hon observerade förändringar i sociala strukturer och på bostadsmarknaden i vissa innerstadsdelar i London. Där hyresrätter ombildas från att hyra till att äga. Det sker det prisökningar och bortträngning av arbetarklassen till en ny medelklassen.
I min studie var jag främst intresserad av att undersöka vilka kvaliteter det är som främjar gentrifieringsprocessen i dessa bostadsområden. Finns det en möjlighet att identifiera nästkommande områden som kan genomgå en gentrifieringsprocess. Studien identifierar att det har genomförts ombildningprocesser i Bagarmosssen och att det är mycket barnfamiljer som flyttar dit för de kan få en större bostad till ett förmånligare pris, detta har dragit upp bostadspriserna. Det geografiska läget har stor betydelse och närheten till grönområden, detta är viktiga individuella boendepreferenser som kan ses som universiella värden för individer. Arkitekturen och småskaligheten är en viktig aspekt. Den äldre arkitekturen mellan 1910-1940 talet är attraktiv då det bidrar till autenciteten. Det är av höga kulturella värden som eventuellt kan föredras och uppskattas.Då det besitter kulturellt kapital som kan omvandlas till ekonomiskt kapital och bidrar till områdernas attraktivitet. Slutligen finns det en stor andel större lägenheter då utrymmeskravet förändrades på 1940-talet och man byggde större lägenheter. Detta i samband med att ägandet av bostäder är attraktivt och det är högutbildade och välbemedlade människor som bor i dessa områden. Ägandet blir en markör i dessa områden och det kan generera ekonomiskt kapital.
Min slutsats i denna studie fokuserar då främst på dessa kvaliteter som har främjat gentrifieringsprocessen, och att dessa områden har stora likheter med varandra. Gentrifiering är en process som omfattar flera olika aktörer och det är en politisk fråga. Gentrifiering är en fråga som ska diskuteras på nationell nivå om hur man utvecklar bostadsområden på ett socialt hållbart sätt. Människor ska kunna på kvar i sina bostadsområden och inte behöva vara rädda för nästa hyreshöjning eller för ombildning.
—
Jag heter Emma Pohlman och är 24 år gammal. I nuläget har jag en masterexamen från Kungliga Tekniska högskolan i hållbar planering och design. Har ett starkt intresse för stadsutveckling.
