Vad är ett skyddat rum? – En studie om trygghet i det offentliga rummet
Vad är ett skyddat rum? – En studie om trygghet i det offentliga rummet
Från och med mars 2020 har vi arbetat med kandidatexamensarbetet “Vad är ett skyddat rum? – En studie om trygghet i offentliga rummet” med stöd av stiftelsen Tryggare Sverige och handledare Hans Westlund på KTH. Tryggare Sverige är en stiftelse som arbetar med brottsförebyggande åtgärder. De ansåg att de fanns för lite forskning kring vad ett skyddat rum är och hur det ser ut. Av den anledningen har vi gjort denna studie. Syftet var att definiera vad ett skyddat rum är och ge konkreta förslag på hur det kan konstrueras. För att förverkliga detta har vi utgått från de faktorer som bidrar till trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet.
Otryggheten i Sverige har ökat markant under de senaste åren. Enligt det Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har den bara i Stockholm ökat med 2 % från 2014 till 2017. Den gruppen som är mest utsatt för otrygghet är kvinnor, hela 36% av kvinnorna i Sverige är oroliga över att utsättas för brott. Det framgår som en självklarhet i vår studie att kvinnor behöver kunna känna sig fria i det offentliga rummet. Med anledning av detta har vi i studien fokuserat på otrygghet utifrån ett kvinnligt perspektiv.
I studien genomfördes en enkät där 105 kvinnor från Stockholmsområdet deltog. I enkäten fick de svara på frågor vad trygghet betydde för dem och vart någonstans trygghet och otrygghet upplevs i det offentliga rummet. Utöver det genomfördes tre intervjuer med personer som hade blandade kunskaper inom ämnet. När intervjupersonerna valdes ut var syftet att få en kombination av en expert inom trygghetsstudier och stadsplanering, en kriminolog som arbetar med fokus på feministisk stadsplanering och brottsförebyggande åtgärder samt en stadsplanerare. Kombinationen gav oss de olika synvinklar och expertiser som behövts för studien. Intervjuerna och enkäten kompletterades med en litteraturstudie.
Studien visade att trygghet är en känsla som kan sammanfattas med ett ord; frihet. Trygghet är att vara fri från oro, risk och fara samt att ha möjligheten att röra sig hur en vill. Enligt Carina Listerborn beror känslan på tre faktorer; mental, fysisk och social trygghet. Mental trygghet behandlar tidigare upplevelser och erfarenheter i offentliga rum, fysisk trygghet omfattar den stadens utformning och gestaltning men även den faktiska risken att utsättas för brott och social trygghet innefattar möten och relationer med andra människor.
Definitionen på ett skyddat rum är en blandning av social trygghet och fysisk trygghet. Det är en plats där du kan möta andra människor, känna gemenskap, tillhörighet och inkluderande samt en plats där du inte behöver titta dig bakom axeln eller vara orolig för att du ska hamna i en oönskad situation. Du ska känna dig säker med andra ord. För att vara säker ska du kunna ha kontroll över situationen. För att du ska ha kontroll ska den fysiska utformningen kunna erbjuda dig det genom god och förutsägbar orienterbarhet och överblickbarhet. Sammanfattat kan det skyddade rummet beskrivas som en plats där du känner dig trygg och är trygg.
Ett skyddat rum kännetecknas av att platsen har en stark identitet, goda möjligheter för aktiviteter och mötesplatser, god social kontroll, god överblickbarhet och orienterbarhet och till sist, som övergripande faktor en god skötsel och förvaltning. Åtgärder som kan förverkliga detta är:
| Aktiviteter och mötesplatser | Verksamheter och bostäder i bottenvåningar och i anslutning till torg och parker för att skapa liv och rörelse samt möbler som parkbänkar för fler möten i torg och parker. |
| Identitet | Korrekt utformad belysning med rätt färg, lumens och placering blandat med takutformningar av ljus skapar en så kallad vardagsrumseffekt. |
| Social kontroll | Att blanda olika trafikslag ökar sannolikheten att man stöter på andra trafikanter och därmed ökar den naturliga övervakningen. Med en tydlig indelning mellan markytor känner boende större ansvar och håller bättre koll på sitt område. |
| God skötsel | Organiserat förvaltningsansvar är viktigt på det sätt att området verkar underhållet vilket ger signaler till gärningsmän att det inte är en bra plats att begå brott på.
I det är även underhåll av buskage inräknat då buskage är potentiella gömställen för gärningsmän. |
| Orienterbarhet och överblickbarhet | Det är viktigt med god sikt för att kunna orientera sig i området och enkelt kunna fly om en fara skulle uppstå. Det underlättas av tydliga indelningar av stråk som huvudvägar och alternativa vägar. Kanteffekter ger skydd bakom ryggen och ökar förutsägbarheten, likaså om bottenvåningar på byggnader byggs med glasfönster eller kompletteras med speglar så att det går att se runt hörnet. |
Bilden visar den betydande effekten av belysning vilket i studien visades vara en väldigt viktig trygghetsfaktor. Källa: Trygg stadsmiljö i praktiken (Ceccato & Petersson, 2019).
Studien har visat att ett skyddat rum inte går att skapa genom stadsplanering eftersom att människors beteende inte går att planera, förutse eller styra. Det som istället är möjligt att genomföra med stadsplanering är skapa förutsättningar för trygghet.
—
Elena Kokkalis och Josephine Gustavsson
Vi som gjort denna studie heter Elena Kokkalis, 22 år, och Josephine Gustavsson, 25 år. Vi läser vårt tredje år på KTH inom samhällsbyggnad med inriktning mot stadsplanering.
