En av utmaningarna i ett Stockholm som växer nämns i RUFS som “Att öka tryggheten i regionen samtidigt som omvärlden upplevs som mer osäker” (Regionplanenämnden, 2010:19). Ett typiskt exempel på̊ en plats där det är svårt att skapa trygga miljöer är Stockholms tunnelbana. Syftet med examensarbetet ”Sociala och situationella faktorers påverkan på trygghet i stationsmiljöer” av Hedlund och Wall är att undersöka vilka situationella och sociala faktorer som gör att tunnelbanestationer upplevs som trygga eller otrygga. Med hjälp av data från Stockholms stads trygghetsundersökning från år 2014 “Trygghet i din stadsdel” identifieras den tryggaste stationen, Stora Mossen, och den minst trygga stationen, Tensta. Med litteraturstudien och givna data som grund utfördes en kvalitativ fältstudie på Stora Mossens och Tenstas stationer i Stockholms tunnelbana. Fältstudien omfattar två̊ besök på̊ vardera stationen under dag och natt där situationella och sociala attribut som påverkar trygghet analyseras. Resultaten visar att den fysiska miljön påverkar den upplevda tryggheten på de två tunnelbanestationer som undersökts men att detta inte är den enda bidragande faktorn. Även tryggheten i stationens omgivning samt individens egenskaper och bakgrund påverkar. Läs hela rapporten här.

Lina Bergdahl med sitt examensarbete ”Kvinnors trygghetsupplevelser under kollektivtrafikresor: en kvalitativ studie” på KTH, skriver om kvinnors trygghetsupplevelser under kollektivtrafikresor. I den kvalitativa studien undersöktes vad som upplevdes som otryggt, vilka element av resan kvinnor fokuserade på, samt vilka beteenden och strategier kvinnor använde sig av för att hantera sin otrygghet.

Studien utgick först från ett-hela-resan perspektiv där resedagböcker användes för att undersöka kvinnors upplevelser under hela resan, från dörr till dörr. De kvinnliga deltagarna rekryterades från Gullmarsplan, en av Stockholms största kollektivtrafikknutpunkter. Därefter fokuserades studien på promenadmiljön till och från Gullmarsplans station. Gå-med metoden användes då och Lina gick tillsammans med deltagarna mellan stationen och deras hem.

Grönområden såsom parker (se bild 1) upplevdes generellt som otrygga under kvällar och nätter och undveks. Att undvika platser är en sorts defensiv anpassningsstrategi, som tillsammans med ökad vaksamhet under kvällar och nätter, var de två vanligaste trygghetsskapande strategierna kvinnor använde sig av i Gullmarsplan. Kvinnorna i studien fokuserade främst på den sociala dimensionen under sina resor och den fysiska miljön reflekterades främst över som en indikator för brottsrisken på platsen. Placering av till exempel gångtunnlar och parker kan påverka vilka rutter kvinnor väljer. Hur platserna designas är också viktigt. För mer information och uppsatsen i sin helhet, kontakta Lina Bergdahl.

“Faktorer som är viktiga för människors trygghet på en huvudgata” – en masteruppsats av Carolin Jansson på KTH, har som utgångspunkt att trygghet har betydelse för stadslivet i allmänhet, och människors vardagliga upplevelse i synnerhet, och att huvudgatan har stor potential som allmän plats. Syftet med denna studie var att bidra till kunskap om vad som är viktigt för tryggheten på huvudgator för gatornas användare, och hur fasaden på huvudgatorna kan bidra till den tryggheten. I studien genomfördes en enkät, samt intervjuer och platsobservationer på Odengatan i Stockholm. Studien fann att bland modellens nio trygghetsaspekter var “mix av människor”, följt av (informell) “social kontroll” och “gestaltning” de aspekter som skulle göra flest gatuanvändare trygga på Odengatan. För mer information och frågor, kontakta gärna Carolin. Läs hela uppsatsen här.