Det registrerades 386,539 händelser i tunnelbanesystemet från december 2009 till februari 2019, enbart 8% av dessa klassas som brott (våld, slagsmål, stöld/rån, skadegörelse).  Dessa resultat som Vania Ceccato och Stefan Attig presenterade nyligen på KTH skiljer sig inte mycket från liknande analyser som gjordes perioden 2006-2009 på KTH 2011.

Våld är det mest framträdande brottet med 21,052 händelser eller 59% det totala antalet brott. En majoritet av överträdelserna är slagsmål (53%) och dee flesta slagsmål inträffade på stationerna eller på tågen. Detta följs av våld mot pendlare (30%) som är mest utsatta för ofredande, våld och hot. Det tredje mest utbredda brottet i denna kategori är våld mot personal (14%) som är mest utsatta för hot och ofredande. Det finns 10 744 händelser av vandalism (30% av all brottslighet). Vandalism består av graffiti (75%) och egendomsskador (25%). De flesta brott inom vandalism är vandalism i / på fordon följt av egendomsskador. Brott i form av stölder är inte lika utbredda som våld eller vandalism, och utgör endast 3 647 händelser (10% av de totala brottshändelserna). De flesta stölder är mot pendlare (63%), följt av rån mot resande utanför stationerna (31%), inbrott (4%) och stölder mot personal (2%).

Under veckodagar verkar brott följa ett konsekvent mönster där de toppar under rusningstidens tidiga morgon och gradvis ökar under dagen innan de minskar på morgonen. Brott på helgerna å andra sidan är mycket mer oberäkliga, vilket kan observeras av toppen i brott under de tidiga timmarna på natten (1:00 till 5:00). Under veckodagar (figur 6) kan en lätt topp i brott observeras under rusningstiden på morgonen vilken sedan ökar gradvis under dagen efter lunchtimmarna. Intressant att notera är att toppnotering för brott på kvällen/natten inträffar under “happy hour” (för de flesta barer) och minskar efter det att det har avslutats.

Helgen visar ett drastiskt annorlunda brottmönster, där brott minskar under normala morgonrusningstider. Liksom med vardagar ökar helgbrottet gradvis under dagen och fortsätter långt in i de tidiga morgontimmarna i motsats till vardagarna.  Denna variation kan förklaras av en ökning i ostrukturerade aktiviteter som att gå till klubbar, barer eller fester. En intressant observation är att brott visar på en topp mellan 03:00 och 04:00. Detta kan förklaras genom lagkrav gällande serveringstillstånd som kräver att de flesta barer och klubbar slutar att servera alkohol efter 03:00.

Det finns betydande variationer mellan brott som inträffar på vardag och helger/helgdagar (Tabell 1).

Tabell 1. Genomsnittliga brotthändelser per dag: vardagar, helger och helgdagar

Källa: SLL (2009-2019)

När man tittar på de 10 bästa stationerna efter brottsfrekvens (tabell 2) har läget för stationerna i förhållande till dess serviceområde eller linje ett betydande inflytande på brottsgraden. De högsta brottsnivåerna förekommer vid stationer belägna längs den gröna linjen (67% av topp 10). De näst högsta är den röda linjen (24% av topp 10) och på tredje plats kommer den blåa linjen (10% av topp 10). Även om flerlinjestationerna har det högsta antalet är deras brottsnivåer generellt låga. När man jämför resultaten från analysen från 2006-2009 och 2009-2019 ser man inte stora tids- eller rumsliga förändringar – men gällande ”hotspots” är inte alltid desamma.

Table 2. Top 10 tunnelbanestationer med högst antal våld, stöld och vandalism – 2009-2019.

OBS: Den markerade texten visar stationer som har mer än ett brott i de topp högsta antalen.

Slutsatser

Trotts att resultaten är preliminära har författarna föreslagit ett antal åtgärder för att förbättra analysen på brott på tunnelbanestationer: bättre indelning av data, test på nya metoder och att undersöka varför vissa typer av brott inte blir anmälda men även vilka praxis man har som trygghetsvärdar och väktare.

Bland dessa nya metoder kan man nämna användning av SL-kortdata för att kunna spåra kriminella, testa effekten av kroppsbundna kameror (Body worn cameras) på brott och andra händelser på tunnelbanan och använda CCTV-bilder som datakällor. Det finns även behov av att utveckla kunskapsöverföringsmetoder från universitet till praktiken – genom kurser, skräddarsydd utbildning för praktiker, hävdar en av författarna. Rapporten räknas att bli färdig februari 2020.