Forskning visar att brott är mångdubbelt mer koncentrerade till platser än till individer. De situationer som uppstår i en stad är starkt kopplade till hur platserna vi möts på (eller inte möts på) ser ut, och beroende på vilka situationer som uppstår varierar antalet brott som begås. På samma sätt som brott varierar med utformningen av omgivningen gör även känslan av trygghet det (Ceccato, 2013). Transportnoder, såsom tåg-­ och busstationer, är platser som av många besöks dagligen och som i och med den allt snabbare urbaniseringen blir viktigare och viktigare. Om vi inte planerar utformningen av de här platserna riskerar vi att skapa platser som är osäkra och otrygga. I Jakobsberg i Järfälla kommun i nordvästra Stockholm har detta uppmärksammats och kommunen, lokalpolisen och SL gav inför 2017 ett medborgarlöfte att särskilt fokusera på tryggheten på stationsområdet. Området med några av de viktigaste platserna, visas i bild 1. Studien, som gjordes inom ramen av ett kandidatexamensarbete på Kungliga Tekniska Högskolan, var en del av detta medborgarlöfte.

Studiens syfte var att öka förståelsen för hur den fysiska miljön är relaterad till brottsfrekvens och trygghetsnivå. Detta bröts ner till följande frågeställningar:

• Var och när begås brott på Jakobsbergs station?
• Var och när upplever människor otrygghet på Jakobsbergs station?
• Vilka attribut i den fysiska miljön på Jakobsbergs station kan enligt tidigare studier  påverka   tryggheten   och   brotts-­ förekomsten på Jakobsbergs station?
• Hur kan den fysiska miljön på Jakobsbergs station förbättras för att öka tryggheten och förebygga brott?

Metod

Studien genomfördes i fyra delar: En litteraturstudie för att kartlägga relevant tidigare forskning om situationell brottsprevention och platsrelaterad trygghet, en trygghetsenkät, en analys av brottsstatistiken för området samt platsbesök där den fysiska miljön utvärderades. När det gäller litteraturstudien lades en grund i kursen Safety in the making på KTH, som sedan byggdes på med en djupdykning i koncept som   ansågs   relevanta   för   ett   stationsområde, däribland Oscar Newmans tre käpphästar territorialitet, natural surveillance och image, men också rutinaktivitetsteorin, broken windows theory och CPTED.

Analysen av säkerheten på stationen gjordes med hjälp av brottsdata från polisens   RAR-­‐register.   Brottsligheten   kategoriserades    för ett år, 2013, efter brottsplats och tid på dygnet som brottet skett, för att utröna vilka platser som var mest utsatta. Analysen gjordes med hjälp av  GIS-­verktyget  ArcMap  och  Excel,  där brotten mappades efter tidpunkt och plats.

Trygghetsanalysen gjordes med en trygghetsenkät som framför allt distribuerades  via  lokalpolisens  facebook-­‐ sida, men också direkt på stationen. Där tillfrågades folk bland annat hur ofta de känner sig otrygga på olika platser på stationen, samt vilka faktorer de tror spelar in i deras upplevda trygghet. Enkäten fick 500 svar som analyserades och åskådliggjordes i Excel.

Slutligen gjordes en platsinventering där nio olika platser på stationen utvärderades utifrån tre viktiga koncept från litteraturen: Territorialitet och natural access control, naturlig bevakning samt underhåll och image.

Notera att denna analys är en pilot studie och ett större urval skulle behövas för att kunna säkerhetsställa resultanterna.

Resultat

Som syns i figur 1 är brottsligheten i området kring Jakobsbergs station störst på pendeltågsstationen, vid entrén från Riddartorget och bussterminalen. Olika brott har olika fördelning över dygnet och veckan, men totalt sett sker flest brott på vardagar på dagtid. Brottsligheten påverkas av en rad faktorer, men analysen visar att rutinaktivitetsteorin, det vill säga hur folk rör sig på platsen verkar påverka vilka brott som sker var och när. Även bevakningen av platsen spelar roll.

Stationsområdet har en hög nivå av otrygghet (figur 2). Otryggheten är störst i tunneln, vid entrén från Riddarplatsen och i bussterminalen. Minst är otryggheten på perrongen. Det två viktigaste faktorerna för otrygghet tros vara sikten och bevakningen av platsen, vilket sannolikt bidrar till att tunneln är den otryggaste platsen i området. Även entrén från Riddarplatsen har begränsad sikt och bevakning. Genom att förbättra den naturliga bevakningen och ta bort dolda miljöer tros både brottslighet och otrygghet kunna minska. Genom att ta in fler verksamheter i området kan kontrollen över platsen upplevas som större och därmed också bidra positivt. Även punktinsatser med fler vakter och trygghetsvärdar skulle öka säkerheten och tryggheten på de mest utsatta platserna.

Anna Lennartsson, Kandidatprogrammet med inriktning på stadsplanering, Kungliga Tekniska Högskolan

Läs hela kandidatarbeten Situationell analys av säkerhet och trygghet på Jakobsbergs station här