Den 8:e september har vi det internationella seminariet “Eyes & apps on the streets: From natural surveillance to crime sousveillance“ om social kontroll och övervakning i den digitala eran. Några av föreläsarna är Marcus Felson, USA, Danielle M. Reynald, Australia,  Johannes Knuttsson, Norge/Sverige, Lucas Melgaço, Belgien/Brasilien, Tamara Madensen, USA, Stefan Holgersson, Linköping Universitet, Sverige. Men vad betyder egentligen den moderna teknologi for brottsbekämpningen? Vad är det som redan pågår i Sverige inom detta område?

Sedan Jane Jacobs 1961 bok Döden och livet för stora amerikanska städer (Jacobs, 1961) har vi otaliga gånger hört det kraftfulla nyckelbegreppet “ögon på gatan”. Jacobs skrev att, för att en gata ska vara en säker plats, “måste det finnas ögon på gatan, ögon som hör till dem som vi kan kalla de naturliga ägarna av gatan.” Idag kompletteras ögonen av “apps” i smartphones och ger möjligheter till nya sätt att rapportera vad som händer i det offentliga rummet. Jämfört med det gamla “ögonen på gatan” inbjuder den nya utövandet av social kontroll ett antal andra sinnen än syn, som till exempel, beröring och ljud. En händelse på gatan är fortfarande en lokal händelse (kopplad till en fysisk plats och kanske ett par koordinater), men kan nu ses av avlägsna ögon, bokstavligen över hela landet. Jacobs känsla av “naturliga innehavare av gatan” får en helt annan betydelse, eftersom de som registrerat sig på appen  inte bara är individer utan också tillfälliga besökare eller transienter, någon som kanske inte har anknytning till området. Mobiltelefoner och platsbaserade tjänster är ett exempel på teknik som har förändrat hur individerna interagerar med staden.

Vi som stadsplanerare eller brottsförebyggare kan nu ha en bättre grund för att spekulera om stadsdelar, städer och regioner, inklusive om deras säkerhet, genom att flytta fokus från stora sammanhängande zoner till mönster för individuella interaktioner. I Sverige har vi haft flera plattformar (ett flertal webb- och appbaserade kommunikationsplattformar skräddarsydda för olika branscher och ändamål) som möjliggör dessa nya sätt att arbeta med brottsprevention och trygghet. De flesta kommersialiseras med olika funktioner för olika behov och har blivit en del av den lokala samverkan (se till exempel, för grannsamverkan Tryggve och Coyards). Dessa tjänster kan användas av Polisen/räddningstjänsten för att informera om efterlysningar, varningar, upplysningar och olyckor. Polisen, räddningstjänsten, kommuner och andra behöriga organisationer kan genom speciellt framtagna funktioner effektivt kommunicera till allmänheten i ett utvalt geografiskt område. Andra plattformar kan även ge stöd för  kunskapsbaserad brottsförebyggande analys och trygghetsfrämjande arbete (se till exempel, EMBRACE).

Men utveckling av teknologi har skett på olika fronter. I det internationella seminariet, kommer prof Johannes Knutsson prata om betydelsen av dessa tekniker i brottsprevention, specifikt om effektivitet hos CCTV kameror i brottsbekämpningen. Knutsson  säger att Polisen ofta tittar på kameror som ett effektivt verktyg för att förebygga och upptäcka brott (vilket ökar känslan av säkerhet även om de ibland inte förminskar brott) men politiker och lagstiftare har ofta en delad åsikt där effektivitet måste vägas mot integritethot. I detta seminarium har vi även prof Marcus Felson, en av fäderna till rutinaktivitetsteorin och en av de första som  myntade begreppet ’guardianship’ samt Dr Danielle Reynalds som gjort viktiga framsteg i forskning om de “naturliga innehavare av gatan”. Profs Tamara Madensen och  Elizabeth Groff kommer också att föreläsa bland annat om polisarbete och kroppsburna kameror. Dessa och andra liknande frågor kommer vi att diskutera den 8:e september. Anmäl dig här

Vania Ceccato, SÄKRAPLATSER samordnare och forskare på KTH